ingen depression
har nog inte så mkt av depressionen kvar... jag håller iaf på att bli bra...
men nu e det inte depressionen som e jobbig utan att jag börjar minnas mer från min uppväxt.
Det är så mkt jag börjar minnas, och jag vet inte riktigt vart jag skall börja någon stans.
Kommer hela tiden under dagarna en massa backflash´s...
att jag har depressionen gör nog att det blir värre... för nu kan jag inte springa ifrån det, hur gärna jag än vill...
jag blir tvungen att se det... eftersom jag inte orkar fly längre.
... funderar på om jag någonsin kommer kunna ha sex igen... känns jätte hemskt att behöva erkänna detta...
och allt är Arnes fel.
hans nattliga besök har nu satt sin prägel
Jag känner mig så oerhört äklad av mig själv, av min kropp.
jag känner mig smutsig och hur mycket jag än försöker tvätta mig ren kan jag aldrig bli ren.
Hans äkliga fingrar finns fortfarnade på min hud.
jag kommer ihåg första natten han kom in i mitt rum.
Han tvinga mig att ta av mig mitt nattlinne, jag försökte protestera men det var ingen idé. den natten bestämde han sig för att bara stirra på min bara kropp. jag fick inte blunda, inte för att jag ville det heller.... jag ville se hans nästa drag... jag var livrädd för vad han skulle hitta på, för vad han skulle göra...
han bara fortsatte att stirra...
Arne kom flera nätter irad för att enbart stirra på min nakna kropp...
man skulle kunna tro att han tänkte att jag var en förbjuden frukt som han inte fick äta, men som var väldigt lockande...
Efter, kanske en veckans stirrande, började han sakta ta på min kropp...
smeka min bara kropp... han drog långsamt sina fingrar från topp till tå... ibland kunde han säga något i stil med att pappa älskar dig...
jag viste så väl vad som skulle komma här näst.
en natt valde han att lägga sig i min säng naken... jag protesterade, jag sa att jag ville sova och att jag inte alls ville att han skulle ligga där...
Han sa till mig " det finns ingen plats i mammas säng så jag måste ligga här"
han tog av mig mitt nattlinne... började sakta smeka mig... jag kände nåt hårt mot min sida, eftersom han tvinga mig att ligga på rygg, jag viste att det var hans snopp, jag visste att han blev kåt av att ligga där... han blev kåt av att ligga brevid mig, att kan ville göra det med mig... det stora det:et som vuxna människor pratade om...
de trodde att jag inte förstog, men jag viste mkt väl vad de pratade om... och jag skulle snart få uppleva det själv, jag skulle snart få reda på hur det kändes...
Ingen annan smärta är den lik.
det gjorde så otroligt ont.
Jag ville skrika högt av smärta... men han höll mig för munnen och jag såg hans svarta ögon stirra hotfullt mot mig.
skulle jag göra något motstånd så skulle han skada mig mer... kanske skulle det hända mor min något....
Jag kommer ihåg första gången som om det vore igår... jag kommer ihåg hur det känndes, jag kommer ihåg smärtan...
framförallt hur äklig jag kände mig...
Jag viste att det var fel... en pappa som älskar sin dotter skulle aldrig göra detta mot henne
En pappa skulle aödrig tillföra en sådan smärta.....
Vaarför gör då min pappa detta mot mig?
jag vet nu att han har förstört det som alla ungdomar och vuxna njuter av...
innan har jag kunnat stänga av det.. jag ahr kunnat vara "horan" som alla ville sätta på...
men nu minns jag... nu kommer jag ihåg första gången....
Kommer nog inte kunna glömma detta igen...
jag kommer kunna spela inför folk... men hur ska jag kunna ha ett samliv med min pojkvän?
när jag kommer ihåg detta?
kan någon svara mig?
och hur ska jag kunna berätta för honom?
Ett normalt liv kommer jag nog aldrig få... men jag hoppas att jag en dag skall kunna liva ett drägligt liv utan att behöva tänka på detta...
Kanske måste jag bara göra det... måste lära mig att det inte längre e arne som tar på mig...
Han kan aldrig mer röra vid mig... han kan aldrig mer göra mig fysiskt illa.
Nu skall bara den psykiska smärtan bearbetas...
Fan vad jobbigt det kommer att bli!!!!
men nu e det inte depressionen som e jobbig utan att jag börjar minnas mer från min uppväxt.
Det är så mkt jag börjar minnas, och jag vet inte riktigt vart jag skall börja någon stans.
Kommer hela tiden under dagarna en massa backflash´s...
att jag har depressionen gör nog att det blir värre... för nu kan jag inte springa ifrån det, hur gärna jag än vill...
jag blir tvungen att se det... eftersom jag inte orkar fly längre.
... funderar på om jag någonsin kommer kunna ha sex igen... känns jätte hemskt att behöva erkänna detta...
och allt är Arnes fel.
hans nattliga besök har nu satt sin prägel
Jag känner mig så oerhört äklad av mig själv, av min kropp.
jag känner mig smutsig och hur mycket jag än försöker tvätta mig ren kan jag aldrig bli ren.
Hans äkliga fingrar finns fortfarnade på min hud.
jag kommer ihåg första natten han kom in i mitt rum.
Han tvinga mig att ta av mig mitt nattlinne, jag försökte protestera men det var ingen idé. den natten bestämde han sig för att bara stirra på min bara kropp. jag fick inte blunda, inte för att jag ville det heller.... jag ville se hans nästa drag... jag var livrädd för vad han skulle hitta på, för vad han skulle göra...
han bara fortsatte att stirra...
Arne kom flera nätter irad för att enbart stirra på min nakna kropp...
man skulle kunna tro att han tänkte att jag var en förbjuden frukt som han inte fick äta, men som var väldigt lockande...
Efter, kanske en veckans stirrande, började han sakta ta på min kropp...
smeka min bara kropp... han drog långsamt sina fingrar från topp till tå... ibland kunde han säga något i stil med att pappa älskar dig...
jag viste så väl vad som skulle komma här näst.
en natt valde han att lägga sig i min säng naken... jag protesterade, jag sa att jag ville sova och att jag inte alls ville att han skulle ligga där...
Han sa till mig " det finns ingen plats i mammas säng så jag måste ligga här"
han tog av mig mitt nattlinne... började sakta smeka mig... jag kände nåt hårt mot min sida, eftersom han tvinga mig att ligga på rygg, jag viste att det var hans snopp, jag visste att han blev kåt av att ligga där... han blev kåt av att ligga brevid mig, att kan ville göra det med mig... det stora det:et som vuxna människor pratade om...
de trodde att jag inte förstog, men jag viste mkt väl vad de pratade om... och jag skulle snart få uppleva det själv, jag skulle snart få reda på hur det kändes...
Ingen annan smärta är den lik.
det gjorde så otroligt ont.
Jag ville skrika högt av smärta... men han höll mig för munnen och jag såg hans svarta ögon stirra hotfullt mot mig.
skulle jag göra något motstånd så skulle han skada mig mer... kanske skulle det hända mor min något....
Jag kommer ihåg första gången som om det vore igår... jag kommer ihåg hur det känndes, jag kommer ihåg smärtan...
framförallt hur äklig jag kände mig...
Jag viste att det var fel... en pappa som älskar sin dotter skulle aldrig göra detta mot henne
En pappa skulle aödrig tillföra en sådan smärta.....
Vaarför gör då min pappa detta mot mig?
jag vet nu att han har förstört det som alla ungdomar och vuxna njuter av...
innan har jag kunnat stänga av det.. jag ahr kunnat vara "horan" som alla ville sätta på...
men nu minns jag... nu kommer jag ihåg första gången....
Kommer nog inte kunna glömma detta igen...
jag kommer kunna spela inför folk... men hur ska jag kunna ha ett samliv med min pojkvän?
när jag kommer ihåg detta?
kan någon svara mig?
och hur ska jag kunna berätta för honom?
Ett normalt liv kommer jag nog aldrig få... men jag hoppas att jag en dag skall kunna liva ett drägligt liv utan att behöva tänka på detta...
Kanske måste jag bara göra det... måste lära mig att det inte längre e arne som tar på mig...
Han kan aldrig mer röra vid mig... han kan aldrig mer göra mig fysiskt illa.
Nu skall bara den psykiska smärtan bearbetas...
Fan vad jobbigt det kommer att bli!!!!
aldrig mera!
jag ska aldrig mera säga ifrån
jag ska aldrig mer säga vad jag tycker
jag ska aldrig mer visa en känsla
aldrig mer aldrig mer!!!!
för vad jag en gör så blir det fel!
jag ska aldrig mer säga något överhuvudtaget, med undantag för tilltal!
jag ska aldrig mer säga vad jag tycker
jag ska aldrig mer visa en känsla
aldrig mer aldrig mer!!!!
för vad jag en gör så blir det fel!
jag ska aldrig mer säga något överhuvudtaget, med undantag för tilltal!
hjälp... någon?
jag äcklas av mig själv!
jag blir spyfärdig av min nakna kropp
sitter på sängkanten, tar av mig BH:n... känner hur brösten skriker.
jag vill ta fram kniven och skära av dem,
Rista sönder min mage, slita av mig håret
klippa bort en tå i taget.
Lämlästa min kropp...
Jag är äcklig
Min mage vänder sig ut och in
vill inte vara naken längre
Vill inte att nån ska se min kropp.
Jag vill inte blotta min själ
kanske en halshöggning skulle få bort skiten
hålla näringen sluten
ser mina händer, skrynkliga och långa
blodkärlen på handen liknar ormars slingriga tunga
tanken på att där i strömmar det blod fram till spetsen...
...jag får kvälvningar
Orkar inte lägre bära min kropp,
jag äcklas av den
den gör mig spyfärdig
magen vränger sig ut och in!
böjer mig ner mot toalettholken
tar fram kniven och börjar sakta sköra bort de slingriga ormtungorna
tångens kalla metal känns mot huden.
klipper av mig en tå åt gången
spyr... spyr upp allt...
spyr magen tom
tar en gaffel och tar ut mina ögon
aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaargh
aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa
skriker allt jag kan
ett försök till att få ur mig det sista
aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa
aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa
finns där något som hjälper?
jag blir spyfärdig av min nakna kropp
sitter på sängkanten, tar av mig BH:n... känner hur brösten skriker.
jag vill ta fram kniven och skära av dem,
Rista sönder min mage, slita av mig håret
klippa bort en tå i taget.
Lämlästa min kropp...
Jag är äcklig
Min mage vänder sig ut och in
vill inte vara naken längre
Vill inte att nån ska se min kropp.
Jag vill inte blotta min själ
kanske en halshöggning skulle få bort skiten
hålla näringen sluten
ser mina händer, skrynkliga och långa
blodkärlen på handen liknar ormars slingriga tunga
tanken på att där i strömmar det blod fram till spetsen...
...jag får kvälvningar
Orkar inte lägre bära min kropp,
jag äcklas av den
den gör mig spyfärdig
magen vränger sig ut och in!
böjer mig ner mot toalettholken
tar fram kniven och börjar sakta sköra bort de slingriga ormtungorna
tångens kalla metal känns mot huden.
klipper av mig en tå åt gången
spyr... spyr upp allt...
spyr magen tom
tar en gaffel och tar ut mina ögon
aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaargh
aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa
skriker allt jag kan
ett försök till att få ur mig det sista
aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa
aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa
finns där något som hjälper?
