ikkamedlitets

Jag kan inte garantera att jag överlever det här...
Känns som jag håller på att bli sämre nu, min ångest har ökat...
börjar fundera på om de har nåt med datumet att göra, att det närmar sig...
jag är rädd för att jag kommer göra nåt dumt den dagen, vågar inte lita på mig själv.

känns också hemska när man upptäcker hur få människor de e som verkligen bryr sig... ibland e de bara jobbigt alltihop. vet varken in eller ut....

det är även jobbigt när man märker att man inte orkar nåt längre, man har ingen reserv energi, man vilar i flera dagar för att sedan under en dag lyckas ta slut på all energi...även om man inte gör något, som förr inte va, ansträngande
det sägs att personer med depression ska ta promenade, läsa böcker och lyssna på musik... och inte isolera sig... men va händer när man inte orkar gå promenader, kan inte läsa böcker för koncenrtationen är borta... musik är väl de enda jag kan lyssna på, men inte alltid...
och inte isolera sig? hur gör man det när man inte orkar gå ut orkar inte träffa människor.... orkar inte vara med människor som har energi, för jag blir bara arg på mig själv att inte jag har någon. hur ska man orka vara med andra när man knappt orkar vara med en själv? 
ångesten blir även värre när man är bland människor som har energi... det blir för jobbigt för en...

ibland vill man bara fly från allt, man tar sitt pick å pack å drar, fast jag vet att de inte är en lösning på problemen, jag måste stanna och kämpa.... men man ska juh orka oxå... ... ... ...
nu vet jag inge mer...
fan fan fan...
vet att jag aldrig kommer vara där jag vill vara... man kan alltid drömma, men alla ens drömmar går sällan i uppfyllelse. jag är ändå kanske nöjd med livet, om man bortser från hur jag mår, skulle kunna leva med denna situation... kan tyvärr inte utveckla de mer nu för jag vet inte hur och vad jag ska skriva....

Känns ändå trist allting