Ångest! =(
Idag vaknade jag upp med ångest.... inte alls kul, det brukar innebära att jag har ångest som ligger tryckande hela dagen...
Så jag har faktiskt avbokat allt som jag hade idag, och tänker inte göra nåt annat än att spela mitt nya (asroliga) dataspel som jag har köpt, Mall ticon 3 (lr hur de stavas) och dricka kamomillte hela dagen...
Det dumma är att mina stesolid e slut... har visserligen recept så jag kan hämta ut... men idag blir det inte så... tror inte jag klarar detta idag.
Usch, har haft en massa hemska drömmar nu på morronkanten... och alla handlade såklart om ångest...
Att man liksom tappar styrkan i kroppen och det enda man kan göra det är att falla ihop och ligga och snurra på golvet, runt runt, och man vill bara upp och iväg. Ofta har jag hamnat i en situation där det är oerhört viktigt att jag bara kan gå därifrån....
Lr så har jag nästintill blivit förlamad i vänsterben, så då kan jag inte heller ta mig framåt.
Man känner hur paniken kommer mer och mer ju mer man inte kan ta sig därifrån desto värre blir det.
Fy fan... jag säger bara det... Det är dagar som denna då jag börjar fundera på hur ska jag orka leva i 60 år till.
När man liksom tänker på att 60 år är väldigt lång... oerhört lång tid egentligen.
Det är inte det att jag vill dö, fast många gånger under ångesten hade de vart skönt... Jag vill ju egentligen leva, jag vill verkligen det... jag funderar bara på hur jag ska orka det...
Jag funderar också mkt på hur mycket måste en människa orka innan den får ge upp...
Tänker mycket på mamma och hennes val, och jag förstår hennes val, jag förstår verkligen varför hon inte ville mer lr orkade... och då har jag bara min psykiska problem (tack vara Arne och Erland) att tänka på.... mamma hon va ju även fysiskt sjuk...
Jag kommer inte fram till nåt svar egentligen, jag får helt enkelt ta en dag i taget... men det är inte alla gånger så lätt som det låter...
Nu ska jag sluta klaga här...
Jag vet nu vad jag ska använda skrivboken, jag fick av familjen brynielssn, till... jag ska göra en receptbok av den... skriva in dem recept som jag och jim tycker om, så har jag dem samlade där i.. istället för att ha det som jag har nu... recept skrivna överallt!
Se vilken fin receptbok jag fått skaffa mig =)
nä nu får jag sätta mig å spela mall.... hehe... så kul liv har jag idag... hahaha
Puss å kram
Så jag har faktiskt avbokat allt som jag hade idag, och tänker inte göra nåt annat än att spela mitt nya (asroliga) dataspel som jag har köpt, Mall ticon 3 (lr hur de stavas) och dricka kamomillte hela dagen...
Det dumma är att mina stesolid e slut... har visserligen recept så jag kan hämta ut... men idag blir det inte så... tror inte jag klarar detta idag.
Usch, har haft en massa hemska drömmar nu på morronkanten... och alla handlade såklart om ångest...
Att man liksom tappar styrkan i kroppen och det enda man kan göra det är att falla ihop och ligga och snurra på golvet, runt runt, och man vill bara upp och iväg. Ofta har jag hamnat i en situation där det är oerhört viktigt att jag bara kan gå därifrån....
Lr så har jag nästintill blivit förlamad i vänsterben, så då kan jag inte heller ta mig framåt.
Man känner hur paniken kommer mer och mer ju mer man inte kan ta sig därifrån desto värre blir det.
Fy fan... jag säger bara det... Det är dagar som denna då jag börjar fundera på hur ska jag orka leva i 60 år till.
När man liksom tänker på att 60 år är väldigt lång... oerhört lång tid egentligen.
Det är inte det att jag vill dö, fast många gånger under ångesten hade de vart skönt... Jag vill ju egentligen leva, jag vill verkligen det... jag funderar bara på hur jag ska orka det...
Jag funderar också mkt på hur mycket måste en människa orka innan den får ge upp...
Tänker mycket på mamma och hennes val, och jag förstår hennes val, jag förstår verkligen varför hon inte ville mer lr orkade... och då har jag bara min psykiska problem (tack vara Arne och Erland) att tänka på.... mamma hon va ju även fysiskt sjuk...
Jag kommer inte fram till nåt svar egentligen, jag får helt enkelt ta en dag i taget... men det är inte alla gånger så lätt som det låter...
Nu ska jag sluta klaga här...
Jag vet nu vad jag ska använda skrivboken, jag fick av familjen brynielssn, till... jag ska göra en receptbok av den... skriva in dem recept som jag och jim tycker om, så har jag dem samlade där i.. istället för att ha det som jag har nu... recept skrivna överallt!
Se vilken fin receptbok jag fått skaffa mig =)
nä nu får jag sätta mig å spela mall.... hehe... så kul liv har jag idag... hahaha
Puss å kram
Mina kommentarer
Emelie säger:
på bloggen får man klaga hur mycket man vill, det är lite det den är till för.. så sluta inte klaga :)
Love you girl och dom 60 åren du har kvar att leva, jag tror dock det är minst 70 år till du kommer leva. Dom ska jag se till att underhålla dej på genom våra Bakträffar, mysiga träffar och utekvällar. Mej blir du inte av med.
Puss!
Trackback
