fredag
in i helvetes jävla fredag!!!!
jag ber så hemskt mkt om ursäkt för den dålig uppdateringen... jag har egentligen massor att berätta... det har hänt massor i veckan...
Bara bra saker... inga dåliga alls. Kanske därför jag inte har uppdaterat?... vad vet jag?
Just i detta nu är jag skit förbannad... och jävligt ledsen...
jag bryter snart ihop... lr egenligen har jag redan gjort det.
sitter i hallen å stor bölar... tårarna bara rinner... fan vad jag hatar detta asså.. visa mig svag.
Jag har kämpat emot tårarna hela dagen...
mardrömar om mamma inatt... om jag inget hellre ville än att slå henne... slå henne riktigt hårt.. för att hon var arg på mig... arg på mig för saker jag egentligen inte kunnde rå för...
Å nu sitter jag här och tårar rullar ner för min kind och jag känner mig som världens sämsta människa...
När jag och Jim var hemma hos Jonathan, han bjöd oss på middag, så blev de massa missförstånd.. och även om jag blev ledsen, som jag nu föstår var pågrund av missförstånden, så kunde jag inte visa mig "svag".
Jag sådan fuktansvärd ångest nu... fy fan vad jag hatar detta... och eftersom jag har druckit nu oxå så vill jag absolut inte ta lugnande...
OM jag ska vara ärlig så känner jag för att göra slut på skiten... varför i helvete skulle folk villa ha mig i sitt liv...
Även om jag vet att det är ångesten som talar så vill jag, just i detta nu, inget hellre än att ta mitt liv...
Vad spelar de för roll.... egentligen?
jag är för feg för att ta saken i händerna...( så er som eventuellt bryr er, behöver inte vara oroliga)
Jag kommer inte ta mitt liv... ni behöver inte oroa er...
Men just nu känner jag mig så fruktansvärt ensam... och mina flashbacks hjälper mig inte...
Och min mardröm om mamma gör oxå bara saken värre!
Nu sitter jag och tänker på hur jag ska skära kniven i min strupe för att få allt att förvinna...
och detta gör mig ännu mera ledsen... mina tårar riner ännu mera...
Och nu finns här ingen som bara kan krama mig och säga att allt kommer blir bra...(vilket jag egentligen vet inte kommer hända)
Mina flashback förstör allt just nu...
Jim försöker å försöker... och jag ber honom att gå... lämna mig, för egentligen så förtjänar han bättre!!!
han kan omöjligt förstå vad som spelas framför mina ögon...
fy fan... jag kan inte ens sätta ord för det...
ARNE; Idioten... han som har förstört mitt liv...
fan vad jag önskar att det är hans stupe jag vill skär i än min egen!
Se hans blod rinna istället för att föreställa mitt eget...
Hans blod istället för den smärta jag känner idag!!!!
Jag vet att hata är ett starkt ord.. men; fy fan vad jag HATAR honom...; jag önskar jag kunde förstöra hans liv lika mkt som han har förstört mitt!!!!
Han händer på min kropp... min arma kropp, min oskyldiga kropp... min barna kropp!!!!!
FY FAN
nu sitter jag här... fortafarnde med ångeste... inte lika mkt som innan, men fortfarnade inför mig...
Ska försöka sova lite nu, hoppas att jag kan sova...
för imorn ska jag hjälpa emmi med hennes tårtor.. som jag verkliogen vill hjälpa henne med, dessutom var det jätte längesedan jag såg henne... och jag vill verkligen träffa henne..
Hon (och, mina övriga närmsta vänner, skiner upp mitt liv... utan dem... hade jag inte vart vatten värd!!! jag älskar er!!)
ni får mig att le... och jag känner mig inte tvungen att berätta nåt, om mitt tidigare liv... om jag inte är redo!
saknar er oxå... det va längesedan vi träffades.... och detta får minna ögon att rinna
nu ska jag försöka att sova... hoppas at tjag får mer sömn i natt än föregånede..
hoppas jag inte heller har förstört eran kväll med min ångest... fy fan vad jobbigt det är
puss å sössa gött
Nu ska jag lägga mig
se om ångesten vill lägga sig....
Puss
jag ber så hemskt mkt om ursäkt för den dålig uppdateringen... jag har egentligen massor att berätta... det har hänt massor i veckan...
Bara bra saker... inga dåliga alls. Kanske därför jag inte har uppdaterat?... vad vet jag?
Just i detta nu är jag skit förbannad... och jävligt ledsen...
jag bryter snart ihop... lr egenligen har jag redan gjort det.
sitter i hallen å stor bölar... tårarna bara rinner... fan vad jag hatar detta asså.. visa mig svag.
Jag har kämpat emot tårarna hela dagen...
mardrömar om mamma inatt... om jag inget hellre ville än att slå henne... slå henne riktigt hårt.. för att hon var arg på mig... arg på mig för saker jag egentligen inte kunnde rå för...
Å nu sitter jag här och tårar rullar ner för min kind och jag känner mig som världens sämsta människa...
När jag och Jim var hemma hos Jonathan, han bjöd oss på middag, så blev de massa missförstånd.. och även om jag blev ledsen, som jag nu föstår var pågrund av missförstånden, så kunde jag inte visa mig "svag".
Jag sådan fuktansvärd ångest nu... fy fan vad jag hatar detta... och eftersom jag har druckit nu oxå så vill jag absolut inte ta lugnande...
OM jag ska vara ärlig så känner jag för att göra slut på skiten... varför i helvete skulle folk villa ha mig i sitt liv...
Även om jag vet att det är ångesten som talar så vill jag, just i detta nu, inget hellre än att ta mitt liv...
Vad spelar de för roll.... egentligen?
jag är för feg för att ta saken i händerna...( så er som eventuellt bryr er, behöver inte vara oroliga)
Jag kommer inte ta mitt liv... ni behöver inte oroa er...
Men just nu känner jag mig så fruktansvärt ensam... och mina flashbacks hjälper mig inte...
Och min mardröm om mamma gör oxå bara saken värre!
Nu sitter jag och tänker på hur jag ska skära kniven i min strupe för att få allt att förvinna...
och detta gör mig ännu mera ledsen... mina tårar riner ännu mera...
Och nu finns här ingen som bara kan krama mig och säga att allt kommer blir bra...(vilket jag egentligen vet inte kommer hända)
Mina flashback förstör allt just nu...
Jim försöker å försöker... och jag ber honom att gå... lämna mig, för egentligen så förtjänar han bättre!!!
han kan omöjligt förstå vad som spelas framför mina ögon...
fy fan... jag kan inte ens sätta ord för det...
ARNE; Idioten... han som har förstört mitt liv...
fan vad jag önskar att det är hans stupe jag vill skär i än min egen!
Se hans blod rinna istället för att föreställa mitt eget...
Hans blod istället för den smärta jag känner idag!!!!
Jag vet att hata är ett starkt ord.. men; fy fan vad jag HATAR honom...; jag önskar jag kunde förstöra hans liv lika mkt som han har förstört mitt!!!!
Han händer på min kropp... min arma kropp, min oskyldiga kropp... min barna kropp!!!!!
FY FAN
nu sitter jag här... fortafarnde med ångeste... inte lika mkt som innan, men fortfarnade inför mig...
Ska försöka sova lite nu, hoppas att jag kan sova...
för imorn ska jag hjälpa emmi med hennes tårtor.. som jag verkliogen vill hjälpa henne med, dessutom var det jätte längesedan jag såg henne... och jag vill verkligen träffa henne..
Hon (och, mina övriga närmsta vänner, skiner upp mitt liv... utan dem... hade jag inte vart vatten värd!!! jag älskar er!!)
ni får mig att le... och jag känner mig inte tvungen att berätta nåt, om mitt tidigare liv... om jag inte är redo!
saknar er oxå... det va längesedan vi träffades.... och detta får minna ögon att rinna
nu ska jag försöka att sova... hoppas at tjag får mer sömn i natt än föregånede..
hoppas jag inte heller har förstört eran kväll med min ångest... fy fan vad jobbigt det är
puss å sössa gött
Nu ska jag lägga mig
se om ångesten vill lägga sig....
Puss
Mina kommentarer
Trackback
