ikkamedlitets

Idag sitter jag hemma för att samla mod till mig för att ringa Hematologen på Sahlgrenska, där jag vill göra min arbetsträning.
Jag har letat upp numret till vårdenhetschefen och skrivit upp det på ett papper, där jag även skrivit ner numret till hisingsslussen om de numret skulle viljas ha.
Jag har till och med laddat hem telefonen och den ligger mitt på pappret där numrerna står....
Flera gånger idag har jag slagit numret, men inte vågat låta det ringa.
Jag försöker lova mig själv att imorn ska jag ringa, så fort jag har stigit upp ur sängen... innan jag går till Tomas.

Ibland får jag känslan om att jag hamnat i någon slaggs avgrund där jag inte får tummen ur. Jag drar mig för att göra alla grejer jag bör och ska göra. Jag vill göra dem men ändå drar jag mig för att göra de.
Samtidigt som jag inte vill göra nåt, vill jag göra grejer hela tiden.
Kanske är höstmörkret som gör det... man vill inget annat än sitta hemma, läsa bok och dricka te...
Fast även om jag, för en period nu, är väldigt trött så är jag samtidigt rastlös... och jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig till...

Det kommer nog bättre tider för mig snart igen... om jag ska vara ärlig så har jag hamnat i en period som jag känner mig ledsen inom mig. känns på nåt sätt att jag inget hellre vill än gråta... även om mina tårar är väldigt smärtsamma.
Jag har åter igen fått mycket flashbacks...
jag har små filmer dagligen... de behöver inte alltid vara så farliga...men de är ändå där
Det kanske är därför jag känner mig ledsen oxå... för att jag ser de små "filmerna" framför mina ögon.
Och jag önskar att jag kunde gråta dessa tårar istället för att gå runt och vara ledsen, att få fram tårarna... dem förbjudna tårarna.

Nu ska jag fortsätta försöka samla mod till mig för att ringa imorn.