ikkamedlitets

Sitter just nu och kollar på Yes man.
Jag hade glömt hur sjukt rolig den är...
Och jag sitter lite och leker med tanken att säga ja till allt ;P
Även om jag vet att de inte skulle funka... men att säga ja till möjligheter, att man ser möjligheter istället för svårigheter.
Sedan min depression har jag lärt mig att uppskatta mera i livet... saker som jag aldrig trodde att jag skulle uppskatta.
Jag kan njuta av en promenad.. en koppa kaffe... eller bara sitta och inte göra nåt.
Detta var saker som aldrig uppskattade innan... ( a jo kanske promenaden, fast den va alltid med en när och kär vän... och våra promenader var ett sätt för oss att klara av vardagen.. så jag vet inte om jag kan säga att jag uppskattade promenaderna, de var mer en nödvändighet)


Jag uppskattar mitt liv mycket mera idag... jag mår bättre än vad jag någonsin gjort. Till och med när jag mår dåligt mår jag bättre än någonsin i mitt liv.
Jag visste inte att man kunde må så här fantastiskt bra!
Att man kunde vara så lycklig över att vara vid liv!
Att livet kunde vara så här bra!


När mitt liv var bra förr kom alltid ett förgörande, något som krossade den lilla glädjen jag hade.
Men idag tittar jag på allt bra jag har, vilken trygghet jag har.
En trygghet som jag aldrig haft.


Det känns underbart att kunna säga att även jag vet hur trygghet känns!
Jag tror, till och med, att jag förtjänar lycka.


Jag har blivit en form av Yes man. Jag ser möjligheter. Jag kan njuta och jag är lycklig.


kram