ikkamedlitets

Mina djur som jag har haft under min uppväxt har alltid betytt väldigt mycket för mig.
Djuren var de enda som jag kunde visa mina känslor till... jag kunde berätta allt för dem.
För dem kunde inte berätta nåt av det jag sa.
Det är djuren som har tröstat mig när min ångest vart som störst.

Detta förstog "pappa" ganska så tidigt.
Han slängde ut en hundvalp från andra våningen, bara för att den låg hos mig under natten.
Han gasade ihjäl en annan hund vi hade, soda hette hon.
En annan hund förgiftade han.
Detta var bara en del av djuren i Spanien som han tog livet av bara för att han kunde.

När vi hade flytt från han och bodde i Skultuna, så fick jag en katt, perserkatt, från min moster.
Pelle fick han heta.
Han betydde allt för mig...

Pappa hittade oss i Skultuna, och tvinga med oss till Göteborg.
Pelle fick följa med...
Men en dag när pappa var som argast tog han Pella från min famn. Snarare slet han Pelle från min famn.
Jag kramade katten så hårt jag kunde.... för jag visste att detta är sist gången jag får se min älskade lilla katt igen.
Jag vet inte vad pappa gjorde med katten.... jag fick aldrig veta det, inte heller fick jag se den katten något mer.
Denna katten var det jag älskade mest på hela jorden, förutom min mamma.
Och för att komma åt mig tog min pappa katten ifrån mig.
Jag böna och bad för att jag skulle få behålla min älskade lille katt...

Efter mammas självmord fick jag ett brev från pappa...
då hade jag inte hört nåt från han sedan jag 14 år...
Och jag blev genast livrädd för att han skulle ta ifrån mig mina egna katter, som jag hade.
Jag var rädd för att han skulle ta sig in i min lägenhet
Jag var rädd för att han skulle skada dem jag som jag hade nära mig som jag älskade så mycket.
Jag var rädd för mitt, katterna och mina vänners liv.

Än så länge har han inte skadat dem
Mina katter, som jag har nu, har det tryggt.


Min älskade Bulten, är nu 5 år... till hösten blir han 6 år.

Jag kan nog påstå att han är den knäppaste katten istan. Han gillar när jag drar han i svansen och slår lite lätt på han. Nyper tag i hans skinn och drar när jag säger till han att jag bara vill äta upp han för att han är så go.
Detta är hans sätt att leka med mig... och han kan jama i timmar bara för att han vill att jag ska dra och slå på han.♥
Bulten jamar när man nyser, som att säga prosit (eller bara för att han blir sur... men jag tänker att han säger prosit )
Han älskar att slicka på plast och han måste alltid lukta på allt nytt jätte länge.
Han är min Knäppis


 
Spisen, min lille tjocka "bäbis" Han blir 3 år i höst.

Han är nog den lataste katten jag någonsin har stött på. Han flyttar sig inte för nåt.
Han kan inte hoppa och älskar att ligga på rygg med benen i vädret.
När han blir sur och irriterad så viftar han bara på svansen, han orkar inte gå därifrån.
Spisen älskar att gossa i sängen, och han gå runt och stryka sig runt benen tills han får sin vilja igenom... det är bara i sängen han gossar. ♥

Mina katter tröstar mig när jag mår dåligt... de försöker få mig att skratta när jag är ledsen
Och dem betyder jätte mycket för mig. För dem behöver man aldrig vara någon annan än sig själv. De förstår så otroligt mycket mer än vad jag har trott...
När jag har brytit ihop i hallen så har de lagt sig brevid mig och ibland till och med på mig... för dem förstår att jag behöver kärlek i dessa stunder, kärlek som jag har så svårt att tatill mig...
När jag har svårt att sova kommer alltid Bulten och ligger på min rygg och spinner, för han vet att jag blir lugnare av det.

Djuren har alltid betytt otroligt mycket för mig! Dem har vetat hur jag har mått även då jag spelar teater.
Dem har aldrig velat skada mig och jag sitta i timmar och bara titta på mina djur.
I Spanien var det många gånger mina djur där som höll mig flytande, för det var från dem jag fick den lilla unns kärlek jag behövde få för att överleva.