livet är underbart
Denna låt lyssnade jag jätte mkt på i början av min mycket svåra och djupa depression med utmattningssymtom
känslan e låten beskrev mkt hur jag kände så... och ibland även idag, fast mer på ett positivt sätt än innan
Vers. 1
Livet är halvdant som tre sjättedelar och sänkt som en wet sjua på 33 varv det räcker mer än allt tydligen, gör ont som barnafödande för det här är i alla fall åtminstone lokalbedövande och låt dig nu inte ruttna i tresmälikt utan tryck på play och låt din kropp guppa i livsglädje, du håller ditt tal och snubblar på rösten och slinter och det sommrigaste du kan tänka dig är höst eller vinter du ska ta dig från Sverige till Mecka till fots när du är halvägs säckar ihop törstig vid ditt läckande ok och dricker med välmog för din förskräckliga bror som bär fram men dödar dig med kärlek men vätskan är tomt, så vad gör? du skjuter dig och avlider eller sitter och väntar på skjuts hem och njuter av livet hör ljudet av bilen som aldrig anländer drömmer dig till sandstränder och vässar dina framtänder samt tänker igenom ditt samvete stoppar armen i munnen och biter ihop vid handleden river ett tygstycke och lindar trasan runt venen börjar skratta, bilen kommer och du är glad att du lever...
(ref.) När du är som alla andra vet sliten, stel och slö och ligger dränkt med samma gamla smet lägg dig ner o dö har du just nu skrivit ditt avskeds brev och allt är upp och ner och livet känns precis som en gatusten res dig upp och lev
Vers. 2
Hur funkar egentligen din livssituation när ingenting du gör idag blir riktigt kanon allt är bittert och nog är det väl dig din figur o din kropp som du använt när du käkat dig immun mot stillnokt du är sur och vill bort från livslyckliga kändisar men nacken är för stark från alla misslyckade hängningar och nu när allt är tryggt och solo med valium och stesolid tagit slut i ditt badrumsskåp är det bara att ge upp och som en riktigt lycklig man har du kraften att förvandla pyttipanna till en kycklingssallad för att du inte rosenrasande står utan sitter skrattande åt obetalade lån snart har du gömt musklerna på din konstiga upptränade boxarnacke tvinar bort i ditt liv för gott din avsaknad av serantodin fylldes ut och ingen kommer magpumpa dig och ditt lyckorus allting får ett lyckligt slut och livet är underbart du skiter i underligt hat och är fri som en undelat tappar alla dina laster över kanten nu en skottkärra och sorgen lämnar dig aldrig koppärrad du blir blåttmärkt av tiden med ett brustet hjärta det är därför livet kan underlätta i stundens hetta har du fråger kan du leta svaren i etern men det skiter du i du är enbart glad att du lever
(ref.) När du är som alla andra vet sliten, stel och slö och ligger dränkt med samma gamla smet lägg dig ner o dö har du just nu skrivit ditt avskeds brev och allt är upp och ner och livet känns precis som en gatusten res dig upp och lev...
nomy cocaine
You are in pain
Take your life, take your life with cocain
But I am who I am
so I do what I can, when I can
but I can't really do a damn thing
So fine this day
all your problems has gone away
but tomorrow, when you wake up
all your problems are back to stay
Your life,
a game
turn it up, turn it up with cocain
And everytime that you live is a time when you feel
and the only time you heal
Tell me what it is
and it would never be like this
A problem that we have in common
baby tell me what it is
it probably doesn't meen a piss
will rip my heart apart
Now it's to late, to late to live
only heaven loves you now
so love it back for once
just once
Now it's to late, to late to live
and my councius killing me
so am I alive
but Im not free
and for all of you that can relate to this to
and for all of you that can relate to this to
White snow
I know
You're on a place where I just can't go
But I hope you do remember
your snow doesn't warm you in december
You are in pain
Take your life, take your life with cocain
But I am who I am
so I do what I can, when I can
but I can't really do a damn thing
Now it's to late, to late to live
only heaven loves you now
so love it back for once
just once
Now it's to late, to late to live
and my councius killing me
so am I alive
but Im not free
and for all of you that can relate to this to
and for all of you that can relate to this to
Tell me what it is
and it would never be like this
A problem that we have in common
baby tell me what it is
it probably doesn't meen a piss
will rip my heart apart
You are in pain
Take your life, take your life with cocain
But I am who I am
so I do what I can, when I can
but I can't really do a damn thing
Now it's to late, to late to live
only heaven loves you now
so love it back for once
just once
Now it's to late, to late to live
and my councius killing me
so am I alive
but Im not free
and for all of you that can relate to this to
and for all of you that can relate to this to
Ångest!
Nu har jag fått ångest!
Och jag kan inte plugga... mina tankar bara snurrar å jag får inte in nåt.
Jag försöker verkligen läsa... men allt känns så ofantligt mkt!
Ju mer jag läser desto mer känns det som att jag inte kommer klara detta.
Jag trodde aldrig att det skulle vara såhär mycket och så svårt att gå i högskola.
Jag visste att de skulle vara jobbigt... men inte så här!
Jag måste försöka få uträtt mina läs- och skrivsvårigheter... men det känns så jobbigt att behöva ta tag i det oxå...
Min fritid har jag fått lägga på hyllan helt och hållet för att orka och, försöka, klara av skolan.
Mina kontrollbehov som jag har försökt att minska börjar komma tillbaka... och mina prestationskrav kommer oxå tillbaka.
Jag måste vara bäst... jag måste få alla rätt... och även om jag gör mitt bästa så kan jag alltid göra bättre.
I måndags hade vi en "hemtenta" i informationssökning... sökning av vetenskapliga artiklar.
Jag klara den, fick 8 av 10 rätt... men jag blev så besviken på att jag inte fick alla rätt...
och mina tankar i huvvet blev inte snälla.
Alla "röster" från förr kom... och de sitter i huvvet än idag.
Du kommer aldrig klara detta.
Du är för korkad.
Du kan aldrig klara nåt.
Och jag får flachbacks från när "pappa" slog mig för att jag inte kunde stava rätt...
Jag skulle kunna stava orden innan jag ens visste hur det stavades.
För varje felstavning fick jag ett slag i bakhuvudet!
Jag kommer aldrig bli tillräckligt bra för att duga
Jag försöker inte lyssna på mina tankar... men det är så svårt.
Och nu när det har satt igång kan jag inte få stopp på dem.
Flashbacks visar sig framför mina ögon...
Till tentan har jag ca 1000 sidor att läsa... så som det ser ut nu kommer jag inte klara att läsa alla sidor.
Så som det ser ut nu kommer jag kugga på tentan...
Tårarna bränner innanför mina ögon.
Inte nog med detta.
Förra veckan hade vi föreläsning om etik.
moral och etik...
Jätte intressant.... men birdrar till många tankar i mitt huvud även här.
Jag har fått höra att det är "moraliskt rätt att mammas sambo ska betala begravningen"
Även om lagen säger att så inte är fallet.
När min mamma dog fick jag gå till socialen och ansöka om begravningshjälp.
Där vägrade kvinnan att hjälpa mig, och hon sa hela tiden "det är moraliskt rätt att sambon ska betala begravningen"
Han vägra, och kvinnan vägra hjälpa mig.
Att det var sambon som gjorde att bägaren rann över och hon valde att ta sitt liv verkar ingen bry sig om.
Så där stog jag... utan pengar... utan hjälp.
Begravningsbyrån ville såklart ha sina pengar... jag prata med dem om att hitta en betalningsplan för att betala av min mammas begravning.
Tjejen som jag prata med var ganska så insatt i fallet, lr hur man ska uttrycka det.
Jag fick inga pengar någonstans ifrån.
Då mamma hade skulder på en halv miljon fanns det inga pengar att ta där heller.
Tjejen på begravningsbyrån sa att jag har rätt till begravningshjälp och tyckte jag skulle försöka igen.
Jag ringde till chefen på socialkontoret och berättade hur läget var. Att kvinnan vägrar hjälpa mig och jag vet inte vart jag ska få pengar ifrån.
Chefen ordnande ett möte tillsammans med mig och kvinnan.
Där får jag höra av kvinnan "Jag trodde inte att du tog din mammas död så hårt"
VA?!?!?!
bara för att jag inte gråter?
bara för att jag vägrar låta andra finna nöjet med att se mig gråta?
Tillslut blev jag beviljad begravningshjälp.
Min mamma hade sin begravning i maj.... i november fick begravningsbyrån sina pengar.
När jag skulle skriva på pappret om att få pengarna så frågar kvinnan hur mamma var begraven.
Jag berätta att hennes aska ligger i havet.
"Ah vad chekt, då skulle man kunna passa på att lägga ner askan av sin hund i hennes urna"
Hon pratar om etik och moral... och hon sitter och säger sådanna saker till mig.
Jag undrar om hon ens vet vad etik och moral är?
detta är tankar som bland annat snurrar i mitt huvud just nu.
vad är etisk och moraliskt rätt?
kommer jag någonsin klara av mina mål?
är jag så korkad som alla har sagt under min uppväxt?
Kommer jag någonsin försonas helt med mitt livslidande?
Min ångest blir inte bättre... jag får ta en lugnande.
Och jag kan inte plugga... mina tankar bara snurrar å jag får inte in nåt.
Jag försöker verkligen läsa... men allt känns så ofantligt mkt!
Ju mer jag läser desto mer känns det som att jag inte kommer klara detta.
Jag trodde aldrig att det skulle vara såhär mycket och så svårt att gå i högskola.
Jag visste att de skulle vara jobbigt... men inte så här!
Jag måste försöka få uträtt mina läs- och skrivsvårigheter... men det känns så jobbigt att behöva ta tag i det oxå...
Min fritid har jag fått lägga på hyllan helt och hållet för att orka och, försöka, klara av skolan.
Mina kontrollbehov som jag har försökt att minska börjar komma tillbaka... och mina prestationskrav kommer oxå tillbaka.
Jag måste vara bäst... jag måste få alla rätt... och även om jag gör mitt bästa så kan jag alltid göra bättre.
I måndags hade vi en "hemtenta" i informationssökning... sökning av vetenskapliga artiklar.
Jag klara den, fick 8 av 10 rätt... men jag blev så besviken på att jag inte fick alla rätt...
och mina tankar i huvvet blev inte snälla.
Alla "röster" från förr kom... och de sitter i huvvet än idag.
Du kommer aldrig klara detta.
Du är för korkad.
Du kan aldrig klara nåt.
Och jag får flachbacks från när "pappa" slog mig för att jag inte kunde stava rätt...
Jag skulle kunna stava orden innan jag ens visste hur det stavades.
För varje felstavning fick jag ett slag i bakhuvudet!
Jag kommer aldrig bli tillräckligt bra för att duga
Jag försöker inte lyssna på mina tankar... men det är så svårt.
Och nu när det har satt igång kan jag inte få stopp på dem.
Flashbacks visar sig framför mina ögon...
Till tentan har jag ca 1000 sidor att läsa... så som det ser ut nu kommer jag inte klara att läsa alla sidor.
Så som det ser ut nu kommer jag kugga på tentan...
Tårarna bränner innanför mina ögon.
Inte nog med detta.
Förra veckan hade vi föreläsning om etik.
moral och etik...
Jätte intressant.... men birdrar till många tankar i mitt huvud även här.
Jag har fått höra att det är "moraliskt rätt att mammas sambo ska betala begravningen"
Även om lagen säger att så inte är fallet.
När min mamma dog fick jag gå till socialen och ansöka om begravningshjälp.
Där vägrade kvinnan att hjälpa mig, och hon sa hela tiden "det är moraliskt rätt att sambon ska betala begravningen"
Han vägra, och kvinnan vägra hjälpa mig.
Att det var sambon som gjorde att bägaren rann över och hon valde att ta sitt liv verkar ingen bry sig om.
Så där stog jag... utan pengar... utan hjälp.
Begravningsbyrån ville såklart ha sina pengar... jag prata med dem om att hitta en betalningsplan för att betala av min mammas begravning.
Tjejen som jag prata med var ganska så insatt i fallet, lr hur man ska uttrycka det.
Jag fick inga pengar någonstans ifrån.
Då mamma hade skulder på en halv miljon fanns det inga pengar att ta där heller.
Tjejen på begravningsbyrån sa att jag har rätt till begravningshjälp och tyckte jag skulle försöka igen.
Jag ringde till chefen på socialkontoret och berättade hur läget var. Att kvinnan vägrar hjälpa mig och jag vet inte vart jag ska få pengar ifrån.
Chefen ordnande ett möte tillsammans med mig och kvinnan.
Där får jag höra av kvinnan "Jag trodde inte att du tog din mammas död så hårt"
VA?!?!?!
bara för att jag inte gråter?
bara för att jag vägrar låta andra finna nöjet med att se mig gråta?
Tillslut blev jag beviljad begravningshjälp.
Min mamma hade sin begravning i maj.... i november fick begravningsbyrån sina pengar.
När jag skulle skriva på pappret om att få pengarna så frågar kvinnan hur mamma var begraven.
Jag berätta att hennes aska ligger i havet.
"Ah vad chekt, då skulle man kunna passa på att lägga ner askan av sin hund i hennes urna"
Hon pratar om etik och moral... och hon sitter och säger sådanna saker till mig.
Jag undrar om hon ens vet vad etik och moral är?
detta är tankar som bland annat snurrar i mitt huvud just nu.
vad är etisk och moraliskt rätt?
kommer jag någonsin klara av mina mål?
är jag så korkad som alla har sagt under min uppväxt?
Kommer jag någonsin försonas helt med mitt livslidande?
Min ångest blir inte bättre... jag får ta en lugnande.
Borde...
Jag borde sitta och plugg då vi nästan har 1000 sider att läsa till tentan den 5 november.
Men idag har jag verkligen varken ork, lust eller koncentration till detta.
Så jag skjuter upp det till lördag-måndag ist. Då ska jag sitta å läsa å sammanfatta det jag läser, så jag inte behöver läsa alla böcker igen till tentan.
Denna veckan och halva förra har jag sovit så fruktansvärt dåligt.
Jag har dessutom drömt en massa drömmar om brevet till min biologiska far.
nä, jag har fortfarande inte skrivit klart det eller skickat det.
Men nu har jag kommit på att jag måste skriva om allt... det jag har skrivit om att jag ska bila till Grekland och hoppas på att börja plugga till sjuksköterska till hösten är lite pasé nu.
Jag har både bilat ner till grekland och börjat studera till sjuksköterska.
Så jag får änna börja om med brevet.
Medan ni lyssnar på denna underbara låt ska ni få le lite genom att se lite om min dumhet ;)
Dumhets-testet
(X) tuggummi har trillat ur munnen på dig när du har pratat
(X) tuggummi har trillat ur munnen på dig när du INTE har pratat
(X) du har gått in i en glasdörr
(X) du har hoppat ur ett fordon som rör sig
(X) du har tänkt på nåt roligt så du har börjat skratta, och därmed fått folk att titta konstigt på dig
(X) du har sprungit in i ett träd
( ) det är möjligt för dig att slicka dig på armbågen.
(X) du testade precis om du klarade det
(X) du har trampat på ditt skosnöre och snubblat/trillat
(X) ditt hår är/har varit blont
(X) folk har kallat dig långsam
(X) du har råkat tända eld på nån sak ett flertal gånger
(X) du har nån gång somnat på en lektion
(X) du kan ibland berätta om nånting och sen plötsligt glömma bort vad det var du pratade om.
(X) folk skakar ofta på huvudet och går iväg från dig
(X) du använder dina fingrar när du ska räkan enkla mattetal.
( ) du har ätit en insekt utan tvång när du var liten/mindre.
(X) du gör detta test när du borde göra nånting viktigt
(X) du har satt på dig dina kläder bakochfram eller utochin utan att ens märka
(X) du har letat överallt efter nåt som du hade i handen eller i fickan
(X) du råkar göra sönder väldigt många saker
(X) du har trillat av stolen då den stått helt still
( ) du använder ordet ”eh” väldigt många gånger om dagen
Summa: 23
18 eller mindre betyder att du inte är dum.
Min summa: 20
Egentligen borde jag inte erkänna detta... men det är ofta som jag framstås som mycket korkad ;)
Som tur e skrattar jag lika mycket själv av min dumhet som alla skrattar åt mig.
Man blir aldrig roligare än vad man gör sig till ;)
Allt i livet blir så mycket lättare om man ler och har lätt till skratt.
Jag orkar inte vara dyster och bitter... jag ler och skrattar mycket hellre!
Kramar
Men idag har jag verkligen varken ork, lust eller koncentration till detta.
Så jag skjuter upp det till lördag-måndag ist. Då ska jag sitta å läsa å sammanfatta det jag läser, så jag inte behöver läsa alla böcker igen till tentan.
Denna veckan och halva förra har jag sovit så fruktansvärt dåligt.
Jag har dessutom drömt en massa drömmar om brevet till min biologiska far.
nä, jag har fortfarande inte skrivit klart det eller skickat det.
Men nu har jag kommit på att jag måste skriva om allt... det jag har skrivit om att jag ska bila till Grekland och hoppas på att börja plugga till sjuksköterska till hösten är lite pasé nu.
Jag har både bilat ner till grekland och börjat studera till sjuksköterska.
Så jag får änna börja om med brevet.
Medan ni lyssnar på denna underbara låt ska ni få le lite genom att se lite om min dumhet ;)
Dumhets-testet
(X) tuggummi har trillat ur munnen på dig när du har pratat
(X) tuggummi har trillat ur munnen på dig när du INTE har pratat
(X) du har gått in i en glasdörr
(X) du har hoppat ur ett fordon som rör sig
(X) du har tänkt på nåt roligt så du har börjat skratta, och därmed fått folk att titta konstigt på dig
(X) du har sprungit in i ett träd
( ) det är möjligt för dig att slicka dig på armbågen.
(X) du testade precis om du klarade det
(X) du har trampat på ditt skosnöre och snubblat/trillat
(X) ditt hår är/har varit blont
(X) folk har kallat dig långsam
(X) du har råkat tända eld på nån sak ett flertal gånger
(X) du har nån gång somnat på en lektion
(X) du kan ibland berätta om nånting och sen plötsligt glömma bort vad det var du pratade om.
(X) folk skakar ofta på huvudet och går iväg från dig
(X) du använder dina fingrar när du ska räkan enkla mattetal.
( ) du har ätit en insekt utan tvång när du var liten/mindre.
(X) du gör detta test när du borde göra nånting viktigt
(X) du har satt på dig dina kläder bakochfram eller utochin utan att ens märka
(X) du har letat överallt efter nåt som du hade i handen eller i fickan
(X) du råkar göra sönder väldigt många saker
(X) du har trillat av stolen då den stått helt still
( ) du använder ordet ”eh” väldigt många gånger om dagen
Summa: 23
18 eller mindre betyder att du inte är dum.
Min summa: 20
Egentligen borde jag inte erkänna detta... men det är ofta som jag framstås som mycket korkad ;)
Som tur e skrattar jag lika mycket själv av min dumhet som alla skrattar åt mig.
Man blir aldrig roligare än vad man gör sig till ;)
Allt i livet blir så mycket lättare om man ler och har lätt till skratt.
Jag orkar inte vara dyster och bitter... jag ler och skrattar mycket hellre!
Kramar
