ikkamedlitets

Gissa om jag e Glad?

Skulle plugga idag, var tanken... men just nu hoppar jag av lycka. (bildligt talat)
Jag är för glad för att plugga till den tenta jag ska göra den 18de. 
Jag till och med skiter i om jag inte får högsta betyg på tentan, vill bara få den överstökad.

Jag hoppas nu bara jag klarar den, för den e inte speciellt intressant att plugga till. 

Just nu känns det som att livet börjar te sig i rätt riktning. 
Känns som jag är eftertracktad på arbetsmarknaden, det går bra i skolan och livet med Jim är underbart.
Kanske mitt liv tillslut kommer bli helt fantastiskt!

Under min sjukskrivning, tvivlade jag mycket på om jag verkligen skulle klara ett aktivt liv. Ett liv med jobb och familj. 
Jag vet att jag inte kommer vara så som jag var förr, men att klara av mina studier så bra som jag hittills har gjort har gett mig mer styrka och att jag dessutom har blivit så uppskattad i sommras på Akuten att de vill ha kvar mig.

Efter sommaren fick jag förfrågan att arbeta som timanställd på akuten, via bemanningsservice, utan att jag har bett om det, känns helt underbart. 
Tyvärr kände jag att jag inte kunde jobba i höstas för det var så mkt i skolan.
Men jag hade tydligen kvar anställningen och igår fick jag ett brev hem, med en postit-lapp att de ville att jag skulle höra av mig om jag kunde jobba denna vår.
Så idag ringde jag... och imorn ska jag, som sagt, hämta ut behörighetskort och skriva på anställningsbevis. :D

Min dröm, inom yrketsvalet jag gjort, har helt förändras. 
När jag började studera vill jag jobba med barn som har cancer... men tackvare att jag fick vara på akuten i sommras har jag börjat intressera mig för akutmedicin.

Nu vill jag istället arbeta inom akutmedicin... gärna på akuten, som sjuksköterska.
Och om allt vill sig väl, kanske jag till och med kan få arbeta inom det... och jag ser ett ljus i den framtiden. :D

Och inte nog med tim-anställning.... jag har även fått sommarjobb på akuten. Så nu är mitt schema fullspikat :D

Ja, livet känns helt underbart just nu.

När jag började min praktik, för cirkus 3 veckor sen, sneglade jag förbi med blicken mot akuten varje gång jag åkte förbi. Och jag tänkte att jag är hellre där, att jag saknade att vara där och att jag önskade att jag kunde vara där istället. 
Jag har lärt mig så otroligt mycket denna sommaren och jag tror jag kommer fortsätta lära mig en massa även nu när jag kommer vara på akuten. 

Nu när jag har fått dessa anställningar känns praktiken tråkig. Känner inte att jag lär mig så mkt som jag önskar... och det känns typ som att jag inte gör nåt.
Jag hoppas att min ambition blir högre, men även om personalen är jätte trevlig, tycker jag det är tråkigt... och jag har inte samma vilja att lära mig på praktiken. 
Att dela mediciner är inte speciellt svårt... jag har delat en massa mediciner under denna praktiken... och för det mesta är redan medicinerna uppdelade i påsar... så de bara att kontrollera att de är rätt mediciner till rätt patient. 

Jag får nästan tvinga mig själv att bli mer ambitiös... tvinga mig själv att skaffa huvudansvaret för en patient och utföra allt det som är aktuellt för just denna patienten. Men det är svårt när man inte tycker det är roligt.
Jag har visserligen lärt mig lite mer om mediciner bara dessa veckorna på praktiken... jag vet vad är för tabletter patienten får... och vet inte så söker jag på FASS vad det är för medicin.

Nu får jag nog ändå försöka plugga lite...


massa glada kramar från lilla mig