ikkamedlitets

ingen eld utan rök... ingen rök utan eld...
säger en inte så mkt...
finns en massa att säga, vet dock inte vart jag ska börja...
jag tror att jag håller på att bli galen på riktigt... och det skrämmer mig mer en vad det tidigare har gjort.
Jag finns inte längre... i mitt huvud är det något annat som styr...
jag har inte valt det här, och jag vill absolut inte ha det.
det finns en viss risk att det är kört nu... kommer inte längre en så här...
ska jag fortsätta att kämpa emot mina demoner i huvet, eller ska jag ge upp?

Den ständiga kampen tär på krafterna, ibland orkar jag inte kämpa och ger då demonerna en chans att ta över...
som igår...
"jag förtjänar inte att äta för jag har vart olydig" mat är en lyx bara de värdiga får... och jag är inte värdig.
detta är bara en del av vad som försegår i mitt huvud...
Jag är en hemsk människa, olydig och elak...

jag är så otroligt trött, trött i kroppen och trött på alla de sätt och vis.
min kropp värker...
kan det bero på spänningarna?
varje led gör ont... jag undrar varför.
tröttheten hjälper mig inte... den gör det extra svårt att hålla demonerna borta
dem vinner mkt lättare då.. det är dem som gör att jag skadar mig själv... skadar jag mig inte fysiskt så skadar jag mig själv psykiskt...
jag kan stoppa det fysiska, men jag kan inte stoppa de psykiska... det är så otroligt svårt att stoppa sig själv....
när tankarna väl sätter igång är det näst intill omöjligt att stoppa dem...
handlar mkt om att jag måste straffas för att jag inte klarar att nå upp till målen...
detta är nästan jobbigare en vad som har vart tidigare....för
hur länge orkar man stå ut?
ett hjärta som klappar hårdare och fortare för varje slag... en hjärna som spinner runt och runt och runt... en kropp som kämpar för att vara stilla men vill springa för att aldrig sluta...
det är oerhört jobbigt att behöva sitta här och lyssna på allt som händer i min hjärna... jag vill fly, men jag orkar inte...
trycker över bröstet blir allt skarpare... och jag vet inte hur jag ska göra...

jag tänker mkt på jim i detta läget, vilken hemsk människa jag är som tvingar han att lida för min problem... han borde inte behöva ha det så här...
Han förtjänar bättre... mkt bättre.... förstår inte varför han står vid min sida... jag är hemsk och jag e elak mot honom... å ändå står han här...
jag är så rädd för att förlora honom och på något vis försöker jag stöta honom ifrån mig för jag kan inte förstå varför han skulle vilja ha mig... jag förstår inte hur han orkar
tänk sen när han lämnar mig...och då är det enbart mitt fel för jag stöter bort han och gör han illa genom att han ser allt som försegår med mig...
jag kan inte stoppa mig själv...
jag kan inte stoppa mig själv
hur skall det gå.. jag försöker men där finns inga krafter...
kommer jag någonsin överleva detta...
kommer jag hitta mitt jag. kommer mitt jag vinna?
eller kommer demonerna vinna och därmed förbli galen?

mitt huvud växer, ingen som ser... men det blir större och större för varje sekund...
och mitt hjärta sitter i halsgropen då jag fortfarande är rädd för mig själv....