Födelsedagen!

Jag vill bara ge en snabb uppdatering om igår=)

Igår var min födelsedag... och det var den bästa födelsedag jag någonsin haft!
Glädje rakt igenom, inget kort från Arne... och Jag var många gånger nära till tårar, glädjetårar.
Helt underbart!=)
Min moster Gittan, som bor i Danmark, ringde och gratta mig... henne har jag inte pratat med sedan mamma dog... det är 3,5 år sen.
"hej älskling!Grattis!, hur har du det?"
Efter vi laggt på va jag så nära att börja böla, böla av glädje.
Jag blev så rörd av att hon ringde mig...
tredje gången jag fick kämpa emot tårarna var när de sjöng för mig, ja må du leva och Jim höll ett tal till mig.
då var jag tvungen att kämpa bort trårarna, fast jag tror att en lyckades smita ut iaf.

Min födelsedag blev så lyckad!
Och kycklingsalladen räckte och blev över. ;)

Jag är så glad att jag har så underbara vänner i mitt liv! Vänner som jag älskar och som älskar mig! Kan man ha det bättre?
Jag tackar er innerligt för att ni gjorde min födelsedag till den bästa i mitt liv!!! =)
Ni är bäst!!!
Tack för att ni finns!!!

Nu ska jag kolla på tv och jag återkommer med bilder en annan dag ;)
strax ska jag sova... zzzz

sössa gött alla =)


Halvvägs..

Ja idag fyller jag Halvvägs till 50
Tänk att även jag har blivit så stor.
För tre år sedan trodde jag inte alls att jag skulle leva tills jag blev 25.
Att orka leva var då en kamp.
Ingen mamma, ingen pappa... helt allena.
Men nu sitter jag här=)
Har precis gjort klart kycklingsalladen som jag tänkte bjuda på... så nu hoppas jag att de räcker till alla.
Dem som kommer kl 18 får iaf... men dem som kommer senare får helt enkelt skylla sig själva om de inte finns nåt kvar då.
Jag hoppas att den blir god oxå... hehe, råka krydda kycklingen för mkt, så den e lite halvstark.
Jaja de löser sig.. om den smakar skit får de helt enkelt vara hungriga å så kan jag supa alla under bordet ;)
Det hade vart skoj!!
Jag kan dessvärre inte supa mig helt under bordet... för imorn ska jag å Jim vara barnvakter år Alexander och Linnea. så jag vill INTE vara bakis imorn... hihi

Min underbara Emmi har bakat två helt underbart vackra tårtor till mig!
När hon visade mig dem på bild så fick jag tårar i ögonen... har aldrig fått så fina tårtor i hela mitt liv... och jag blev riktigt rörd för att Emmi har orkat och kämpat med detta för min skull!
Blir tårögd nu med när jag tänker på det







Visst är dem fiiina!!!
Hon är så duktig! Min älskade Emmi! Du e så grymt duktig på detta!!!


Nu ska jag koka mera pasta och göra såserna för att sedan hoppa in i duschen.
Därefter ska jag göra mig fin... inte varje dag man fyller 25 ;)

Ha en underbar dag!
PUSSSSSSS

Godmorgon

Inatt har jag sovit riktigt dåligt och idag kommer det bli en lång dag.
Först ska jag följa med min vän, som stöd, på ett möte hon ska på... sedan hjälpa henne å fixa ID
för att därefter gå direkt till Tomas.
Jag hoppas verkligen inte att det blir jobbigt hos Tomas... de senaste gångerna har varit riktigt jobbiga.
Fått kämpa för att ha mina läppar i ett leende och försöka tänka positivt.
Har oxå fått kämpa bort mina flashbacks. Dem va inte roliga.
Så idag hoppas jag verkligen att det inte blir så jobbigt.
Efter Tomas ska jag åka till gamla B&W för att handla mat och dyligt inför min dag imorgon.
Eftersom jag har bilen är det inte så bra om jag mår dåligt när kör. Koncentrationen är nån annan stans då även om jag inte vill det.

Nu känner jag hur tröttheten kommer över mig... suck...
Men som tur e är jag sågott som ledig imorn på dagen, och då kan jag välja att sova ut =)
det ska bli skönt, för denna veckan har jag vaknat tidigare än vad jag brukar göra.

Jag hoppas så att min födelsedag blir bra! Jag är verkligen orolig för om det kommer ett kort från Idioten, Arne.
Jag hoppas innerligt att det inte kommer nåt kort.
*hoppas hoppas*

Oj nu har klockan blitt mkt, måste göra mig iordning...
Längtar redan till kvällen så jag sova =)

ha en bra dag!



säga..

Nu vill jag bara säga godnatt...
Hade tänkt skriva om en massa, men helt plöstligt började mina sömntabletter verka och jag måste lägga mig.
Även om jag lägger mig nu kommer jag inte somna inom 20 min, men jag bör lägga mig nu för mina muskler börjar slappna av... väntar jag längre är det som att gå när man är mega full.. man vinglar mycket och det känns som man ska falla ihop.
Så, nu ska jag lägga mig... och hoppas på att jag får en god natts sömn.
Imorn ska jag göra mycket; vara stöd för en nära vän på ett möte hon ska på, hjälpa henne å fixa pass, ska därefter till Psykolgen Tomas och sedan ska jag handla inför min födelsedag.
Ska bland annat köpa papperstallrikar, plastbestik och plastglas... för jag tänker inte stå dagen efter och diska (även om vi har en bänkdiskmaskin)
På lördag ska vi vara barnvakter för Linnea och Alexander och då vill jag inte att det strå högar av disk som tar flera dagar att komma ur.

Sössa gött alla därute!

Puss

Kvällen

Nu har jag tänt många värmeljus och även mina båda aroma-lampor.
När Jim kommer hem så kommer det lukta gott.
Har även satt maten i ugnen... mat när han kommer =)

Städningen gick bra, har dammat å haft mig i alla rum, utom sovrummet... tur att det finns en dörr man kan stänga där ;)
Kanske tar tag i det imorn efter Tomas, om jag orkar.
Tänkte jag skulle handla grejerna inför födelsedagen efter Tomas... så jag kommer antagligen inte orka det, som sagt: det finns en dörr.

Önska iofs att jag hade en liten lyckta i hallen man kunde tända även där... hade vart rikitgt mysigt.
Får införskaffas nån gång.

På Fredag blir jag bjuden på frulle hos Carro, det ska bli trevligt... men ska nog avboka Rolf så att jag får en helt ledig dag innan festen börjar.
Det ska bli kul att folk kommer hit, hoppas att de kommer gilla min kycklingsallad jag tänkte bjuda på.
Och min underbara Emelie ska baka tårtor, hon är så grymt duktig på att dekorera... ja baka över huvudtaget!

Nu längtar jag till maten blir klar så att jag å Jim kan smaska i oss och bli mätta och belåtna =)

Glada pussar på er

Städning

Idag ska jag städa inför min dag på fredag.
Ska göra sågott som allt, utom dammsuga!

Det ska faktiskt bli lite småkul.
Jag ska lyssna på massa go musik som ger mig insperation... så kan jag leka askungen som jag brukar "leker" när jag städar.

Några låtar som kommer gå ganska så ofta e dessa:



Dessa låtar lyssnar jag nog mest på nu förtiden... de ger mig mycket inspiration =)

Nu ska jag sätta igång!






Nu...

Nu har jag äntligen fått iväg mailet till Hematologen!

Ungefär så här blev det:

Hej E
Mitt namn är Veronica L.
Jag praktiserade hos er för ungefär två och ett halft år sedan, under slutet av min usk-utbildning.
Hade A-C som min handledare.
Efter praktiken fick jag även ett sommarvikariat hos er, men då jag strax därefter blev jag allvarligt sjuk var jag tvungen att tacka nej till vikariatet
Jag lärde mig mycket under praktiken hos er och jag trivdes med arbetet och arbetskamraterna.
 
Jag är numera arbetslös och vill tillbaka till arbetslivet efter sjúkdomen.
Jag behöver arbetsträna/praktisera och detta skulle jag jätte gärna vilja göra hos er.
Under arbetsträningen/praktiken kommer jag vara försäkrad via Hisingsslussen vilket tillhör stn-lundby och jag hoppas innerligt att ni har möjlighet att låta mig arbetsträna hos er.

Med vänliga hälsningar
 
Veronica L

Nu är det bara att hoppas på det bästa!
Vill verkligen vara där.
Så nu får ni hålla tummarna för mig och önska mig lycka till! =)


Just nu är jag jätte trött och vill mer eller mindre bara krypa ner i sängen.
Men jag får vänta så att de blir lite mera kväll... samtidigt vill jag kolla på hells kitchen klockan 22.
Snart hoppas jag att min underbara kille kommer hem, han har fått i uppgift att köpa Stinas kyckling; gott, snabbt och lätt, till middag.

Imorgon ska jag städa här hemma för på Torsdag har jag fullt upp och på Fredag ska jag inte göra mer än nödvändigt för då fyller lilla jag 25.
Jag hoppas och önskar att min dag blir grymt bra.
Hoppas på att jag även detta år slipper ett kort från Arne... och skulle det komma ett ska jag försöka att inte bryta ihop. Kortet får ligga på golvet tills jag är redo att ta upp det, för skulle det komma är det inte värt att ligga på mina möbler. Mina möbler ska inte behövas utsättas för hans tortyr!
Fy fan, jag hoppas verkligen på att kortet inte kommer!!!!

nu ska jag strax äta, mums mat mat.




lowlife?

Idag efter att jag var hos hisingslussen följde jag med en när och kär vän till arbetsförmedlingen.
Hon ville ha mitt stöd då hon var nervös.
Det börja med att hon fick skriva in sig på en av de datorer de har där och strax därefter kom en handläggare och kalla på henne.
Jag följde med henne som stöd även där.
Så vitt jag vet pressenterade sig inte handläggaren utan bad bara min vän sätta sig på stolen vid handläggarns skrivbord.
Handläggaren gick i genom min väns inskrivning och min vän berätta även att hon har ett deltidsjobb där har fasta tider varannan helg.
Pågrund av min väns barn vill hon varken flytta eller veckopendla, vilket är fullt förståligt.
Då tyckte denna handläggaren hon, min vän, skulle börja plugga eftersom handläggaren ansåg att min vän inte var tillräckligt bra.
Min vän fick bland annat höra att hennes liv är så kallat Lowlife och att min vän måste vilja mer med sitt liv än så, annars skulle hon inte ha en chans.
Min vän blev bara mer och mer förnedrad!

Detta tycker jag är skamligt! Om min vän är nöjd med hennes liv som det är, så ska hon väl få lov att vara det.
Alla männsikor vill inte bli advokater eller doktorer...
Jag anser att alla jobb är lika värda, för ett samhälle kan inte fungera om vi varken har sophämtare, städare eller kassörer. Titta bara på hur det ser ut i Indien, där så gott som alla är högutbildade. Där finns ingen som hämtar sopor, så de ligger å dräller överallt. Är det ett sådan samhälle man vill ha?

Min vän är en jätte bra mamma, en jätte bra kompis och hon jobbar hårt för att ha ett bra liv... ett liv som hon trivs med, hon och hennes barn.
Att hon redan har ett deltidsjobb lade inte ens handläggaren märke till, utan hon förklara för min vän att om hon inte gör nåt av sitt liv så kommer min vän behöva gå till kyrkan för att tigga mat och blöjor.

Ska man behöva gå till arbetsförmedlingen och bli så förnedrad?
Är de det man blir när man går dit?
Är det meningen?
Att man redan som arbetssökande ska behöva bli förnedrad på det viset?
Blir alla som går dit förnedrade?

Att det finns sådanna översittare, med malliga leenden, som jobber med att hjälpa andra att få jobb... som ska hjälpa människor att få tillbaka sitt självförtroende är för mig en gåta!?!?!
Att det finns folk som njuter av att se andra lida, som gottar sig genom detta. FY FAN det äklar mig!
Har dessa människor läst nåt som hellst inom bemötande, moral eller etik?

Min kära vän kände sig verkligen förnedrad!
Detta är det sista man behöver när man söker hjälp!

Min kära vän, du fixar detta själv. Du är en stark kvinna och det kommer lösa sig för dig... och jag önskar verkligen att det gör det snart.
Jag hjälper dig och stöttar dig med det jag kan! Du och din familj är värda att ha det bra! INTE förnedrad
Arbetsförmedlingen kan slänga sig i väggen!

Nu ska jag sätta mig och försöka få ihop mailet till hematologen. Önska mig lycka till ;)



Högskoleprovet!

Även jag har nu gjort högskoleprovet....
Även jag kom hem med en helt hjärndöd hjärna...

Vid första delprovet kände jag: Jepp detta kan jag klara
det va diagramen det.... och det va typ det lättaste... och inte ens det hann jag med på de 50 minuterna som var avsedda för det delprovet.
Sedan var det läsförståelse... Inte Roligt!!!   Jag som har läs- och skrivsvårigheter
Det ta avsevärt längre tid för mig att läsa en text än för andra...
Jag hann läsa de två första texterna och svara på dess frågor när provledaren säger: "Nu är det fem minuter kvar"
Under de fem minuter som var kvar läste jag inte ens de tre andra texterna, utan jag lästa bara frågorna och nu hoppas på att jag har turen att pricka rätt.
Delprov 3... engelska!
dem som känner mig vet att jag säger så här när det gäller engelska, vi går inte hand i hand.
Jag kan knappt läsa det och stava ska vi inte ens prata om!
35 minuter hade vi till denna delen... och för min del va det juh ingen idé att försöka vara noggran i detta läge... för skulle jag vara det så hade jag inte hunnit med första texten... så jag skummade mig igenom alla texter, och även där hoppas jag på turen.
Ordförståelse; 40 ord på 15 min.... vissa ord kunde jag faktiskt... kanske ett tiotal, resten är ren gissning.
Sedan var de matte delen... Kan säga så, min gymnesala naturvetenskapligaprogram gav mig inget försprång.
   Mina matte och fysik lektioner på gymnasiet bestog mest av att rita mycket fina och vackra blommor i räknehäftet.
Kan nog påstå att ingen hade lika fint räknehäfte som jag ;)
Klassen jag gick i var allt för smarta för mig, så jag hann aldrig med i kursen... lilla sega och korkade jag behövde mer tid... tillslut gav jag upp och satt där å ritade istället.
Sedan med stora problem hemma med Erland, och hans elakheter framförallt mot mamma, gjorde inte min koncentration bättre.
Nettiz kan intyga att jag mer lr mindre kom till skolan arg som ett bi för allt Erland gjorde... och det var bara i skolan jag kunde "visa" min ilska... och tyvärr fick, min underbara, Nettiz ofta bli "slagpåsen".
Tillslut frågade hon redan på morgonen vad Musse, som jag då kallade honom, hade gjort nu.
Jag är så otroligt tacksam för att hon stog ut med mig under gymnasiet, jag kan inte vart helt lätt att ha att göra med.
Nu på senare tid kan jag påstå att jag många gånger hade ångest... vilket jag inte då visste att de var.
Jag kunde komma med spydiga kommentarer väldigt ofta, och detta gör jag även idag när jag är jätte trött i huvudet, har ångest eller har en riktigt dålig dag.
Detta är inget jag är stolt över, snarare tvärt om... jag mår sämre när jag har uttryckt mig på det viset, men ofta orkar jag inte ens förklara för att mina krafter är slut. 
Ungefär som de är nu...
Jag är, mer eller mindre, hjärndöd... och skulle jag lägga i sängen skulle jag somna "direkt",
(direkt inom mina normer är inom en halvtimma.)

Siste delen av provet var ett så kallat "verbalt prov".  Tydligen nåt test som ändå inte kommer räknas med i resultatet... anledningen till den delen va för att de har funderingar till att ändra utförandet av provet, eller vad hon nu sa... "minne guldfisk"

Något som jag måste säga är att våran provledare hade gett oss fel delprov från början, hon hade gett oss statestik-provet förs, vilket egentligen skulle vart sist... så vi fick göra det verbala-provet sist, vilket då skulle vara först.
Vilket inte va helt fel för mig eftersom jag va helt slut vid sista delen.... och eftersom det provet inte räknades så kunde jag mer lr mindre bara lalla, fast jag försökte ändå göra mitt bästa.

Nu har våra gäster kommit hit. =)
roliga Jonathan och underbara Olivia!
ska bli jätte trevligt=)
Det blir tacos och massa trevligheter=)

Ha en trevlig kväll! =)
Pöss =)


Fredag...

Som säkert alla redan har upptäckt så e det fredag idag, vilket för de allra flesta innebär fredagsmys.
Men för mig är det en fredag då jag inte riktigt kan slappna av... för imorgon ska jag göra högskoleprovet!

Ett prov som jag egentligen inte vill göra... eftersom min tanke kring det hela är: Varför betala för ett prov som jag redan vet kommer gå dåligt.

Men sedan finns det vissa nära som har fått mig på lite andra tankar... för: När jag söker in på högskolan kan jag via högskoleprovet även bli antagen genom den gruppen och inte bara genom gymnasiebetygen, vilket ökar mina chanser avsevärt

Min önskan är att komma in på Göteborgs universitet, på sjuksköteskeutbildningen, då jag även vill ha möjligheten att kunna forska.
Det finns mycket jag vill forska... Det finna många saker som står mig varmt om hjärtat som man inte i dagens lägan kan få helt svar på.
Sedan vill jag oxå forska hur bemötandet inom vården påverkar tillfrisknande och mycket mer som har med bemötandet att göra.
Mina egna erfarenheter inom vården e hemsk... och jag vet att jag aldrig skulle behandla en patient så som jag har blivit behandlad som patient.

Imorgon efter provet kommer vi äta tacos. Vi kommer bjuda hit Jonathan, Jims arbetskamrat, och hans dotter Olivia.
Det ska bli riktigt trevlig
Men jag kommer med all säkerhet vara helt slut efter provet... det håller på mellan 9.30 - 16.20 med fyra pauser.

Nu ska jag strax gå å lägga mig, tror jag... och jag hoppas att jag får mer sömn denna natten än vad jag fick inatt.
Kommer behöva alla mina krafter för att orka med provet imorn.

Jag ska försöka att inte ta provet för allvarligt... för jag vet att om jag skulle ta det allvarligt kommer jag klanka ner på mig själv när jag får besskedet, då jag vet att det inte kommer gå så bra.
Utan jag få försöka ta det mera som en lek för att inte mina hårda krav på mig själv ska få mig att må allt för dåligt.

Sössa gött med goa drömmar

pöss


Grönt?

Idag fick jag frågan av Tomas varför jag gillar grönt.
Och då sa jag: "Jag gillar grönt för jag anser att grönt är lugnets och hoppets färg"
Han förstog inte riktigt vad jag menade...
jag ska försöka förklara det även här, de är lite svårt att sätta ord på det men jag ska försöka...

Skogen är grön, naturen är grön... och när jag mår dåligt, och känner inre ilska, tar jag en promenad ut i det gröna och "genast" blir jag lugn och harmonisk.
Grönt gör mig glad, men samtidigt tänker jag på hur naturen gör.
Varje höst dör det gröna för att sedan varje vår födas på nytt.
Och detta ser jag som hoppet. För även om livet kan vara riktigt förjävligt, och man kanske önskar att man dog, så kommer det ljusare tider, bara man väntar ut det förjävliga... precis som naturen gör.

Därför älskar jag grönt! För det får mig att tänka på pånytt födelsedag.. att även det hemskaste tider har ett slut och bättre tider kommer.


Vilken är din favoritfärg och varför?

pöss

Ja må jag leva....

På Fredag om en vecka fyller jag 25 år!
Och det kan tyckas vara roligt, att fylla år.... men de tycker inte jag.
Fast om jag ska vara ärlig så är det första gången på 20 år som jag ser lite fram emot min födelsedag.
Jag tycker att det ska bli kul att få bjuda hit folk och försöka få en bra födelsedag.
Men samtidigt är jag rädd för att även denna födelsedagen ska bli förstörd...

Den första födelsedagen som blev förstörd, för mig, hände när jag skulle fylla fem.
Då jag, mamma och "pappa" (Arne) bodde i Spanien.
Mamma och pappa hade vart gifta ett tag nu, kanske ett par månader... och det skulle bli jätte kul att få fira min första födelsedag som en "hel" familj...
Som alla barn såg jag verkligen fram emot min födelsedag... det bubblade i hela kroppen och jag kunde inte vänta på att tiden skulle komma då jag fick öppna mina paket.
Mina paket låg i öppnaspisen några dagar innan, så att jag verkligen fick se alla paket och att så att bubblandet skulle bli så mycket de bara kunde.
Under en veckas tid fick jag varje dag en liten present som en liten rolig grej... antagligen för att jag skulle längta ännu mera till de stora härliga presenter som bara låg där å vänta på mig i öppnaspisen.

Dagarna gick långsamt och pappa sa till mig att jag skulle vara en duktig flicka... och jag försökte vara så duktig jag bara kunde, jag gjorde allt de ville.
Jag försökte duka matbordet, till middagen, så fint jag bara kunde.
Jag hade mitt rum fint och städat...
Jag var en snäll och lydig liten flicka.

Dagen då min födelsedag var kom, och jag var lyrisk. Jag kunde knapp bärja mig inför att öppna dem stora paketen.
Jag skuttade av bubbel och glädje.
Jag fråga hela tiden: "när ska jag få öppna dem.. när ska jag få öppna paketen"
och svaret blev hela tiden: "till kvällen..."

Tillslut fick pappa nog med mina frågor och han sa att om jag frågar en gång till skulle jag inte få några paket.
Och jag gjorde allt jag bara kunde för att inte fråga en gång till... men tillslut kunde jag inte hålla mig... så jag frågade en gång till.
   Denna gången fick jag inget svar, utan pappa gick och hämta tändvätskan och sprutade den på mina paket för att sedan tända eld på dem.
Jag fick se mina födelsedagspresenter brinna upp och jag var tvungen att sitta och kolla på elden tills det inte brann mer.




Detta var min första födelsedag som blev förstörd, och efter det har varje födelsedag på ett eller annat sätt blivit förstörd.
Jag tror inte jag behöver förklara mer utförligt till varför jag hatar min födelsedag.
Förra året var första gången som jag vägrade fira min födelsedag...
Men i år har jag inte kunnat med att skita i att fira den... det var många som blev besvikna förra året för att jag inte firade den.
Så från början var denna "fest" mest för alla andra... inte för att jag ville.
Men nu tycker jag att de ska bli lite kul att få fira den med mina älskade vänner... men samtidigt är jag livrädd för att den ska bli förstörd...
Min största fasa just nu är att Arne ska skicka ett grattis kort... för får jag ett sådan kommer födelsedagen bli förstörd.
Då kommer jag tillbaka till den dagen jag fylde fem år... och alla andra födelsedagar han har förstört

Sedan jag var fem år har jag hatat min födelsedag.
Och i dagens läge tycker jag inte att det är något att fira...
För när ingen var glad över att jag blev född i mitt tidigare liv, varför skulle folk vara glad nu?
Borträknad min mamma då, för hon vad glad över att jag fanns och levde! om så den enda...



Jag gillar att fira alla andras födelsedag utan min egna
Och jag hoppas att den dagen jag får barn att de ska slippa hata sin födelsedag såsom jag hatar min...
För, som jag sa till Tomas idag, man firar att just den människan har kommit till världen och man firar att man är glad över att just den individen finns. Därför firar man födelsedag! Därför har man fest för dennes dag, därfär är man glad.




Avledande...

Idag har jag inte haft en helt hundra dag... mycke tankar om mammas begravning, som var den 31 maj 2006.
Igår fick jag bilder från begravningen av Malin Johansson som hon letat upp till mig...
Vet inte hur jag ska beskriva hur de kändes att se på bilderna, på ett sett va det som att jag steg tillbaka i tiden och stog framför mammas kista igen... men samtidigt va de "skönt" att se dem eftersom jag själv inte har några bilder från den dagen.

För att avleda mina tankar och mitt mående har jag försökt att fixa mera med bloggen...
Finns en massa man kan göra och tack vare Designa Din Blogg har fått min blogg mer åt de hållet jag vill ha den.
Jag har lite mer grejer jag vill försöka mig på... och kanske, en dag, även jag förstår mig på det tackvare denna sidan.

Imorn ska jag till Tomas igen.
Förra veckan trodde jag inte alls att de skulle bli så jobbigt som det blev. Från att komma dit, glad som en lärka gick jag med tunga steg hem, då vi pratat om jobbiga grejer.
Tomas fråga mig vad jag skulle säga till Arne om han satt i samma rum som jag, och hur jag skulle reagera.
Jag visste inte alls hur jag skulle reagera... ilska kanske.
Men ilska är något som jag inte fått visa, något som jag har svårt att visa.
Vilket Tomas vill att jag ska lära mig visa och lära mig handskas med den istället för att få ångest.
Jag hoppas att jag en dag ska kunna klara av även detta, för jag vet att de kommer leda till ett mer harmoniskt liv för mig.

Nu ska jag kolla på en film och bara låta hjärnan slappna av lite... gått åt mycket tankekraft idag för att förstå hur jag skulle göra grejerna jag gjort på bloggen ;)


Sössa gött sen
och
Puss

Glad

Tack min underbara Emmi för att du hjälpte mig med texten!!!
Jag tycker själv att de blev as bra!!!




Förutom Emmis hjälp med texten har jag fixat allt själv. Jag är evigt tacksam för att Emmi hjälpte mig med texten då jag inte förstog nåt av vad som stog på alla hjälpsidor.

är jätte glad för att jag äntligen har fått ordning på min blogg...
det har vart en lång resa till detnna;
Min svägeska vann en bloggdesigne som hon valde att ge mig, med denna blev inte av
Jag har kontaktat diverse andra bloggdesigers för att de skulle fixa den, men ingen ville... kontaktade även hon som min svägeska vunnit ifrån.. men hon svara inte.
Jims styvsyster erbjöd sig att fixa den, med då jag inte fick tummen ur röva att ringa henne så blev inte detta heller av... (jag tackar verkligen för erbjudandet Sandra, jag uppskattar det verkligen!!!) 
 
Men jag är väldigt glad att jag lyckades fixa detta, så gott som, själv!

Nu ska jag gå å lägga mig, för nu e jag jätte trött!
Sössa gött mina underbara läsare ;)

Puss på er


Stolt! =)

Nu har jag lyckat med att få bloggen ungefär som jag vill! =)

Jag e verkligen jätte stolt över mig själv... jag har fixat detta helt utan hjälp från närvarande individer.
Jag visserligen läst mig till på olika sidor hur man kan göra, och jag har försökt utefter det jag har läst.
Jag har lyckat göra detta utan nån som helt kunskap när det gäller webdesigne

Jag är stolt över mig själv för att jag har "lyckats"!!! =) =) =)

Just nu är mitt största problem att få den text jag vill ha... för det jag har läst förstår jag mig inte på...

det kanske finns nån som har tips om hur man kan göra?


Nu ska jag laga musslor =) mmmums vad gott

Pöss

Helt själv

Kolla vad jag har lyckats med helt SJÄLV!!!!!! =D

satt å kolla lite på sidan http://www.designabloggen.se/ladda-ner-gratis-bloggdesign
och  läste lite där...
å så tänkte jag "äh jag testar, de kan inte bli mer än fel"

å så lyckades jag juh ändå ganska så okey =)

jag e glad å stolt

puss

Vad göra?

Nu får jag allt ta och skärpa mig när det gäller bloggandet.
Har varit väldig dålig på det nu det sista...
Kanske för att jag har så mycket annat i min hjärna nu... jag tänker hela tiden att jag ska blogga, men sedan e det alltid nåt som kommer i mellan...
Samtidigt som jag vill blogga om resten av resan i Barcelona så e det ändå lite jobbigt för det finns så mycket att berätta, samtidigt som jag har så mycket annat att berätta om å att jag inte kan skriva om allt annat förrens jag har skrivit klart om Barcelona...
Ibland sätter man för stor press på sig själv, och juh mer press man sätter desto jobbigare blir det att ta tag i det.
Just nu finns det så mycket jag vill göra och ju mer det blir desto mindre kraft får jag för att ta tag i det...
Det är faktiskt jobbigt, har inte haft detta problem innan jag insjukna.

  1. Jag vill skriva ett mail till vårdenhetschefen på Hematologen innan jag går till Kerstin på Hisingsslussen, då jag vill visa mig duktig. samtidigt tror jag oxå att det kanske blir lättare att få arbetsträna där om jag kontaktar dem innan Kerstin gör.
  2. Jag vill göra ett collage med bilder från Barcelona, där jag å mina tjejer e med... som jag sedan kan förstora upp och ge till oss som ett minne
  3. Jag vill blogga klart om resan, samtidigt som jag vill blogga om allt annat som finns i mitt huvud just nu
  4. Jag vill baka en massa med min nya maskin som jag har fått av Jim som förskottspresent. (just nu har jag faktiskt en deg på jäsning så ett litet + till mig iaf)
  5. Jag vill göra massa "jobbiga" maträtter; såsom ärtsoppa, dillkött, kallops, sjömansbiff, koldolmar... ja alla möjliga långtidskok som jag kan göra med min stora gryta.
  6. Jag vill se till att få en snygg bloggdesign på min blogg och jag har faktiskt fått ett erbjudande från Jims plastsyster, Sandra, som verkar vara duktig på detta.. då jag inte kan nåt om detta överhuvudtaget.
    Jag har faktiskt gjort en "framsida" lr vad det heter som jag vill ha i början på bloggen.
    Men har inte fått tummen ur röven till att ringa henne.
  7. Jag vill hälsa på dem som inte träffar så ofta, till exempel; Camilla med familj och Lina med Avve.
  8. Jag vill få höststädat lägenheten, tvättat all tvätt och dessutom hänga in allt i gaderoben.
  9. Jag vill oxå få planerat min födelsedag... för just nu har jag ingen som hellst koll på nåt; Vilka kommer, Vad ska serveras, ska nåt serveras, vilken tid ska det börja med mera.
  10. Planera vad som ska hittas på när Jim och jag är barnvakt till Linnea och Alexander den 31 okt - 1 nov.
    Vad ska ätas, vad ska drickas, ska de få godis, ska vi kolla på film lr ska vi hitta på nåt annat...

Ja och det tar inte slut där...  men jag gör inget av det jag vill göra, jag bara sitter i soffan framför datan och gör inget vettigt överhuvudtaget! Och ju mer jag tänker på allt jag vill göra desto mindre gör jag... det e precis som att jag blir handlingsförlamad och jag får inte styrkan till att börja med nåt av allt.
Jag kan inte påstå att jag får ångest av att jag tänker upp allt som jag vill göra, utan jag blir mer rastlös och får nån slags stress över allt ist...
Jag vill inte sitta här å inte göra nåt men ändå blir det så.
Jag liksom längtar tills jag kan börja arbetsträna då jag känner att mitt självförtroende börjar stiga ju mer jag klarar av.
Jag fick en väldans boost av resan till Barcelona, vilken jag inte trodde att jag skulle klara - framför allt inte så bra som jag gjorde.
Och i helgen fick jag även en boost till då jag blev akutbarnvakt för Olivia, Jims arbetskamrats dotter, då hans egentliga barnvakt "hoppa av". Jim och hans arbetskamrater skulle på Oktoberfest på Henriksberg.
Jag klarade av att vara akutbarnvakt utan problem. Olivia kom hit i fredags efter skolan, jag gjorde mat till oss och vi kolla på film, spela spel och hade det mysigt. Hon sov även över till Lördag och på morgonen gick hon och jag å köpte frukost som hon fick välja.
Det sluta med att hon inte alls ville gå hem med sin pappa på lördag eftermiddag, utan hon ville stanna här "i en vecka" som hon sa.
Boosten blev regäl, framförallt för att hon trivdes så bra här och att det gick väldigt bra. Detta va juh inget som jag hade fått planera i förskott utan Jim ringde på fredag vid lunch och fråga om jag kunde lösa detta på nåt vis... och det kunde jag ju.
Så mitt självförstoende ökar i och med att jag orkar göra så mycket mer än vad jag tror.
Jag tänker mycket på hur lång tid detta har tagit tills jag orkar göra saker.
Jag har varit sjukskriven nu i två och ett halft år! Och jag trodde aldrig att det skulle ta sådan tid att komma tillbaka.
När jag blev inlaggd trodde jag att jag skulle vara där i max tre dagar, det sluta med att jag var där i tre veckor.
Sedan efter jag blev utskriven trodde jag inte heller att det skulle ta sådan tid, max ett par månader... nu har det gått två år!!
Och det är egentligen först nu som jag har verklig ork till att göra nåt, vilket jag bara har trott att jag haft innan och inte haft. Nu kan jag handskas med vardagen som inte ser likadan ut som förgående i mycket större utsträckning än vad jag har kunnat tidigare.
Detta ger mig boost.

Nu måste jag baka ut brödet...
Puss så länge


Barcelona dag 1 och 2

Ja nu e jag hemma igen... lr jag har iofs vart hemma ett par dagar, men har inte haft ork att skriva tidigare.
Jim kom och hämtade mig och Emmi på flygplatsen i fredags kväll.
Va helt underbart att se han igen... blev nästan tårögd när jag såg han.
Inte viste jag att man kunde sakna någon så mycket som jag har saknat honom under denna resan.
Det har nog varit bra för oss att vara ifrån varnadra ett tag, så båda fick chansen att sakna varnandra.
För till och Jim har saknat mig.. hihi

Jag måste bara berätta för er att jag har klarat hela resan, till Barcelona och hem igen, utan lugnande!!!
Jag är så stolt över mig själv!! :D

Vi kom till hotellet ungefär vid 20 tiden i måndags...
Rummet va kanske inte speciellt vackert... för det var orange, ingen höjdare direkt.
Men vi hade iaf en dator på rummet med tillgång till internet
Sedan var det en frostad glasdörr in till badrummet som inte gick att låsa...
Men annars var det ett fint rum.





vårat hotelrum.

Vi hittade datan ganska så fort, och genast blev det youtube med musik.

Vi var alla hungriga så vig ut på Las Ramblas  för att hitta nåt att äta, vilket vi snabbt gjorde
och vi hamnade på en uteservering.
Paella blev det till middag och vi ville ha en kanna sangria som vi kunde dela på...
Tyvärr blev det något missförstånd så fick sangria i litervis



När vi såg storleken på sangriorna kunde vi inget annat än skratta.
Till och med folket runt oss skratta med oss, för de såg 4 tjejer med STORA glas.



När vi hade ätit klart och försökt få i oss drickan så gick vi hem till hotellet igen,

Tisdagen gick åt till att upptäcka staden.
Vi fick verkligen se större delen av staden, då vi först gick runt lite för att sedan hoppa på turistbussen som gick runt i Barcelona.
Jag kan påstå att en vackrare stad får man leta efter! Så mycket att se och så mycket vackra byggnader.























Det blev taget tusentals bilder, detta är bara ett urval.

Efter vi åkt turistbussen så gick vi och käkade för att sedan dra oss till La Sagrada Familia
Jag blev så tagen över hur vackert det var där, samt all den dekorationen... man kunde "läsa" sagan genom att bara kolla på alla detaljer.
här e några exempel:













Gaudí har hämtat sin inspiration från Bibeln och naturen, och det är underbart att se hur han har gjort... Så som ovan, mitt på La sagrada familia ser man mönstret av palmblad.









Efter vi vart på La Sagrada Familia gick vi hem till hotellet igen... det var en lång väg, men helt klart värt de.
Vi orgienterade oss genom en karta vi fick från hotellet.
Under denna vandring hittade jag en väska till mig, som e grön och så står de barcelona på den, samt hitta jag en t-shirt till Jim.
Vi kollade i andra affärer under vandringen och hittade en massa snygga kläder.

När vi väl kom hem till hoteller tog vi alla varsin dusch för att sedan göra sig iordning för att gå ut på Las Ramblas igen för att käka middag.
Denna gången blev det Tapas och dricka till det; Sangria.



Skål på er.

Nu ska jag ta en promenad med Johan och efter det ska jag baka bröd med hjälp av min nya maskin =)
Så vidare uppdatering kommer så småning om.

Pöss å kläm så länge

Barcelona!

Barcelona! Here i come!!!

Nu ska jag dra å hämta upp emmi, för att sedan dra till flygplatsen=)

Snart e vi tjejer i Spanien... ska bli så kul!
men fasen vad nervör jag e!!!


Hörs om en vecka!!


Pöss på er alla!!

Minnen



När jag var betydligt yngre och bodde i Tuve med min mamma så lyssnade jag mycket på Spice girls... man kan säga att de var mina idoler som liten.

Vi bodde i en tre, med ett stort sovrum och ett litet.
Något år innan Spice girls blev mina idoler så hade jag det lilla sovrummet... men efter en helg jag hade vart hos min kontaktfamilj så hade mamma bytt rum med mig. Jag fick det stora rummet =)
Hon hade burit alla tunga möbler själv, sytt nya gardiner och gjort ett överkast till mig... allt i rosa med katter på.
Detta är en av de störta översakningar jag har fått...
Vi hade inte så mycket pengar då vi levde på under existensminimum. men ändå gjorde mamma allt hon kunde för att jag skulle ha det så bra som det gick.
Jag fick aldrig dyra grejer, inga märkeskläder...som många av mina skolkamrater hade. Men jag klaga inte för det.
För när min mamma mådde bra och inte va tillbaka till i sitt missbruk så hade jag världens bästa mamma.

Jag hade fått "ärva" en sterio från min kontkatsfamiljs dotter, hon hade köpt en ny så då fick jag hennes gammla.
Detta var då cd-spelaren kom in i var svensk husrum.
Men vi hade inte råd att köpa en cd-spelare.
Däremot fick jag en av min morfar som födelsedagspresent, och har haft mycket nytta av den även senare.
Min första skiva var Yabbadabbado hits.
Strax därefter köpte jag min fösta skiva; Spice girls, för min månadspeng 
Den låt som jag har infogat här, blev snabbt en av mina favoriter...
Jag lyssna ofta på den, och varje gång tänkte jag på min mamma... hur underbart stark hon var, hur mycket jag uppskattade allt som hon gjorde för mig...
"mama i love you, mama i care"



Jag har nu drömt om min lilla kära mor två nätter i rad.
Och på något sätt har jag känt mig närmare henne nu än vad jag har gjort på väldigt länge.
Det var två positiva drömmar!


Jag fick chansen att krama dig igen i drömmarnas värld...
Jag fick chansen att säga hur mycket jag saknar dig, din röst och din arma kropp.
Jag fick chansen att se dig le, tindra med ögonen och höra ditt skratt.
Jag fick chansen att få prata med dig igen... men bara i drömmarnas värld
Den ända världen som jag kan få lov att hålla dig vid liv, ty i verkligheten finns du icke mer.




Några dagar efter det att du hade gått bort så drömde jag att du ringde min mobil.
I drömmen visste jag att du hade dött, och jag visste att din mobil låg precis brevid mig vid sängen.
Så jag tyckte det va väldigt konstigt att du kunde ringa mig... men jag svarade
och det första du sa till mig var: Veronica, jag har sovit en hel natt!
Jag sa, gud vad bra, i ren glädje... för min mamma sov aldrig mer än två till tre timmar varje natt och aldrig sammanhängande, sedan frågade jag henne om hade det bra och svaret blev; Jag har det jätte bra

Denna dröm gjorde mig betydligt lugnare än jag vart nån av dagarna efter det att min mamma dog.
Och på nåt sätt känds det som att mamma kom till mig i drömmen, för att berätta att hon nu äntligen har fått ro, och har det bra.
Det sänktes ett slags lugn över mig efter denna dröm, för nu visste jag att hennes val var rätt för henne.
Jag kan inte klandra henne på nåt sätt över sitt val att avsluta sitt liv när hon ville det.
Men jag måste låta mig själv sakna henne...
och ibland är jag så rädd att jag ska glömma henne, men det är antagligen inget man gör i första taget.


Nu ska jag ta å gå ner till tvättstugan för att tvätta dem lkäder jag ska ha med mig till Barcelooona =)

Puss på er så länge