ikkamedlitets

Nu e jag jävligt förbannad!!!
Har precis avslutat ett samtal med den där stroppiga läkaren.
Han ringde till mig för att jag hade pratat med rolf... där jag har sagt till rolf att jag inte alls tyckte att denna läkaren gav mig den tiden som jag tycker e nödvändigt när man träffar en ny patient.
(kallar han, läkaren för stroppen nu mera)
Stroppen ville att jag skulle förklara för honom vad jag tyckte att han gjorde för fel... och jag försöker förklara... men han avbryter mig hela tiden och han förklarar för mig att Han tycker att han har gjort ett bra jobb... och att han gav mig den tiden han tyckte behövdes...
men då försöker jag förklara att han bara gav mig 20 minuter, pluss att jag ahde fått sitta å vänta en halvtimme på att han skulle kalla in mig.
Då hakar han upp sig på att jag hade fått vänta på honom i 30 min... först får han för sig att det va jag som va sen.. och att han faktiskt inte kunde hjälpa att jag var sen... men då fick jag föklara en en gång att det var jag som fick sitta och vänta på honom i 30 minuter. efter mycket om å men fatta han att de faktiskt va jag som fick vänta... och då förklarar att han hade haft en patient innan som tog mycket av hans tid, och att han faktiskt inte kunde hjälpa det...
Då sa jag att det inte va det som va problemet... men han fortsätter.... "Jag gör inget annat än jobbar, och jag sköter mitt jobb bra, jag ger varje patient den tiden som behövs...." bla bla bla..
Han berätta faktiskt att han hade offrat sin lunch för att skriva min sjukskrivning...
Vad har det med saken att göra? Jag skiter i var och när han skriver en sjukskrivning så länge jag får den.
han ska inte ringa till mig och beklaga sig över att han måste sköta sitt jobb... lr?
och försöka ge mig skuldkänslor för att jag faktiskt har tagit upp en liten del av hans tid.
Jag försöker fortfarande förklara att jag anser att 20 minuter inte är tillräckligt för att skaffa sig en uppfattning om en annan människas välmående lr inte...
Men han håller inte med. okey... då försöker jag föklara att det inte verkade som om han hade förberett mötet med mig... att han faktiskt satt och läste högt ur journalen och fråga mig om det stämde det som han läste upp...
detta kommer inte han ihåg att han har gjort...
och han hävdar fortfarande att han har gjort ett bra jobb... samtidigt som han förklara för mig att han bara skulle skriva en sjukskrivning till mig och att han faktiskt har gjort detta.
Sen förklarar jag att när han skulle hämta mig verkade det som om han inte alls viste vem han skulle träffa... och jag tycker att man som läkare borde veta detta....
men han forsätter och förklara att han stälde dem frågorna han behövde och att han gjorde sitt jobb.
Då undrade jag om han anser att det räcker med en fråga... eftersom han istortsätt bara fråga mig om jag va självmordsbenägen, och när mitt sista självmordsförsök va.
räcker detta för att skaffa sig en uppfattning om en annan människas välmående?

Jag kunde inte få han att fatta han Jag inte tycker att han gav mig den tiden jag tycker behövs...
Vi 20 minuter när han sägar ett han inte har tid att prata längre med mig... och jag hör att han e arg på rösten...
Då frågar han om jag tycker det känns bättre nu...
och jag svarar nej..
då undrar han varför...
Och jag börjar igen... jag tycker fortfarande att 20 minuter med en ny patien räcker inte för att skaffa sig en klar bild på hur denna mår.
och då frågan han vad jag vill att han ska göra åt det..
då säger jag att jag vill ha en ursäkt och att jag vill att han ska tänka på detta när han träffar en annan ny patient... att han ska ta sig tid och vara förberedd.
sen frågar han vad jag ska göra åt detta... och han förklarar för mig att om jag går vidare med detta så har han faktiskt gjort sitt jobb, och det har han skrivit i journalen... och att han kommer få rätt ändå...

ha... så så e det....
han har gjort sitt jobb...

Det va verkligen inte lätt att få fram min åsikt till honom...
Jag förstår inte varför läkare ska vara sånna besservisrar och tycka att dem är störst, bäst och vackrast.. och oavsett vad de har gjort lr inte gjort så har dem alltid gjort ett bra val.

Jag undrar om dem överhuvud taget läser nåt om bemötande, lr vet dem ens vad det är?
Tror dem att bara för att de är läkare kan de bemöta en annan människa hur som helst?

Jag är så förbannad på detta... läkare kan göra vad fan som helst... men vad händer med den lilla människan?
Den mäniska som faktiskt gått dit för att få hjälp och tid... men de bara blir förbiseende?
Alla läkare borde gå en kurs i bemötande och omvådnad...
Jag som undersköteska kan detta betydligt bättre, hästvägar bättre, än många läkare!

Nu får jag fortsätta virka mina band som jag ska knyta mina julpåsar med julgodis i.
Försöka tänka på nåt annat!

Ha de gött