Suck
Jag har nu ägnat min morgon med att ringa till Hematologen och Nevrologen angående arbetsträning.
På hematologen får jag svaret: personen du söker är inte anträffbar, men lämna ett medelande efter tonen
På nevrologen har tydligen den vårdenhetschefen för avdelningen som jag har haft kontakt med gått upp i rök.
Det numret jag har till henne, där jag har pratat med henne tidigare, är borta.
Så jag blev kopplad till Sahlgrenskas växel... och där blir jag behandlad som en jubel idiot
För vårdenhetschefen för nevrologen är tydligen någon helt annan... men på hemsidan står Ingrids namn klart och tydligt
http://www.sahlgrenska.se/sv/SU/5/Neurosjukvard/Neurologi/Avdelningar/Avdelning-15/
Ni kan själva gå in och kolla.
Jag tog då upp diskutionen med denna kvinnan i växeln. och hon tyckte väl att jag var otrevlig, men om jag nu var det så beror det på att hon var riktigt otrevlig mot mig!
Hon menade på att det inte alls finns nån Ingrid på den avdelningen som är vårdenhetschef.
Jag kontrar detta med att det står på hemsidan att hon ska vara det,
å de tyckte hon i växeln var Väldigt konstigt
Så jag läste upp för henne vad som stog på hemsidan... men då blir hon sur på riktigt och går in i svarsposition...
Ska du prata med enhetschefen eller inte?
-nej inte ska jag det inte... jag ringer till er bara för att ta upp din "dyrbara" tid, bara för att djävlas med dig?
Det hade jag god lust och säga till henne.. men jag påpeka istället att hon borde gå in på hemsidan och titta efter själv och att de kanske borde uppdatera sidan om det som står där inte stämmer.
Sedan bad jag henne att koppla mig till den egentliga vårdenhetschefen.
Nervös som en gris, vid dödsögonblicket, hör jag hur signalerna går fram... och i mig får jag mindre panik.
Vad ska jag säga? hon vet inte ens vem jag är... hon vet inte om att jag hade en begynnande anställning där efter undersköterskeutbildningens slut... Innan jag blev sjuk...
När hon väl svarade så ber hon mig återkomma efter klockan 13 för hon satt på ett viktigt möte.
Suck.
När jag väl bygger upp modet till att ringa så verkar allt gå åt fanders...
Det är inte jätte lätt att ringa sådanna "viktiga" samtal för mig... har legat sömnlös i timmar i natt för tankar har snurrat runt som en karusell.
Nu börjar mitt hopp av att få arbetsträna på ett ställe där jag blir motiverad och vill vara inom tryta...
Om jag inte löser detta själv kommer Kerstin på Hisingsslussen hitta ett ställe där jag kan vara... och då finns den risken att jag sitter i kassan på Willys, eller liknande, vilket inte är något jag vill!!!
FAN FAN FAN!
Nu ska jag tillåta mig själv att deppa lite en stund och krypa upp i soffan med en stor rykande varm kopp thé!
De tycker jag att jag är väl förtjänt av!
Puss
På hematologen får jag svaret: personen du söker är inte anträffbar, men lämna ett medelande efter tonen
På nevrologen har tydligen den vårdenhetschefen för avdelningen som jag har haft kontakt med gått upp i rök.
Det numret jag har till henne, där jag har pratat med henne tidigare, är borta.
Så jag blev kopplad till Sahlgrenskas växel... och där blir jag behandlad som en jubel idiot
För vårdenhetschefen för nevrologen är tydligen någon helt annan... men på hemsidan står Ingrids namn klart och tydligt
http://www.sahlgrenska.se/sv/SU/5/Neurosjukvard/Neurologi/Avdelningar/Avdelning-15/
Ni kan själva gå in och kolla.
Jag tog då upp diskutionen med denna kvinnan i växeln. och hon tyckte väl att jag var otrevlig, men om jag nu var det så beror det på att hon var riktigt otrevlig mot mig!
Hon menade på att det inte alls finns nån Ingrid på den avdelningen som är vårdenhetschef.
Jag kontrar detta med att det står på hemsidan att hon ska vara det,
å de tyckte hon i växeln var Väldigt konstigt
Så jag läste upp för henne vad som stog på hemsidan... men då blir hon sur på riktigt och går in i svarsposition...
Ska du prata med enhetschefen eller inte?
-nej inte ska jag det inte... jag ringer till er bara för att ta upp din "dyrbara" tid, bara för att djävlas med dig?
Det hade jag god lust och säga till henne.. men jag påpeka istället att hon borde gå in på hemsidan och titta efter själv och att de kanske borde uppdatera sidan om det som står där inte stämmer.
Sedan bad jag henne att koppla mig till den egentliga vårdenhetschefen.
Nervös som en gris, vid dödsögonblicket, hör jag hur signalerna går fram... och i mig får jag mindre panik.
Vad ska jag säga? hon vet inte ens vem jag är... hon vet inte om att jag hade en begynnande anställning där efter undersköterskeutbildningens slut... Innan jag blev sjuk...
När hon väl svarade så ber hon mig återkomma efter klockan 13 för hon satt på ett viktigt möte.
Suck.
När jag väl bygger upp modet till att ringa så verkar allt gå åt fanders...
Det är inte jätte lätt att ringa sådanna "viktiga" samtal för mig... har legat sömnlös i timmar i natt för tankar har snurrat runt som en karusell.
Nu börjar mitt hopp av att få arbetsträna på ett ställe där jag blir motiverad och vill vara inom tryta...
Om jag inte löser detta själv kommer Kerstin på Hisingsslussen hitta ett ställe där jag kan vara... och då finns den risken att jag sitter i kassan på Willys, eller liknande, vilket inte är något jag vill!!!
FAN FAN FAN!
Nu ska jag tillåta mig själv att deppa lite en stund och krypa upp i soffan med en stor rykande varm kopp thé!
De tycker jag att jag är väl förtjänt av!
Puss
Mina kommentarer
Trackback
